Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
foten på stranden, förrän en afdelning af
besättningen i Oppenheim visade sig och sprängde ned
mot konungen och hans lilla svit. Det var nätt och
jämt, att de hunno rädda sig i båten, som roddes
tillbaka under ett ständigt skjutande från fienden.
Den djärfva färden gick dock lyckligt; ingen kula
träffade.
Under tiden hade en vid namn Johan Varter
funnit tätt vid stranden en nedsänkt större skuta,
som kunde göras flott, och denna glada
underrättelse mötte den återvändande konungen. Skutan
upptogs och sattes i brukbart skick, och likaså en
annan, hvars gömställe visades af en fiskare från
Nierstein. Medan man sysselsatte sig härmed,
inbröt natten. Denna blef kall med blåst och snö,
och hären måste trotsa så väl denna fiende, som de
varma slängkyssarne från den andra i Oppenheim
och broskansen. Mot ingendera fanns något skydd.
Konungen själf, och förmodligen äfven de förnämsta
af befälet, skall — enligt hvad Björnståhl berättar —
hafva haft sitt qvarter i värdshuset i Ersfelden, där
ännu 1774 hans porträtt hängde såsom prydnad på
väggen. Mötet med spaniorerna, och hvad däraf
kunde följa för kriget i sin helhet, sysselsatte Gustaf
Adolfs tankar om natten, och ur en annan synpunkt
tilltalas äfven betraktaren på ett egendomligt sätt
af detta sammanträffande, då han besinnar, att det
var folk från världsdelens båda ändpunkter, som här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
