Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller mindre lärd afhandling om de »politiska
kombinationer», hvilka framkallade värt fäderneslands
och Frankrikes deltagande i detta krig eller deras
ömsesidiga ställning till hvarandra, — vi vilja helt
enkelt framställa några fä yttre tilldragelser, som
tillhöra historien om de båda rikenas förbund och
tjena att visa, huru de ledande personerna i
hvart-dera uppfattade detsamma.
Det är en bekant sak, att Frankrike, redan
medan Gustaf Adolf var sysselsatt med det polska
kriget, kastade sina blickar på honom och Sverige, för
att genom honom få en behöflig motvikt i norr mot
den tyske kejsarens och det habsburgska husets
ständigt växande makt. Den svenske konungen
hade icke heller länge varit i Tyskland, förrän
Frankrike genom en baron De Chamacé öppnade
underhandlingar om förbund. Detta kom också till
stånd och afslöts i Beerwalde den 13 januari 1631
på sex år. Huru högt Richelieu, hvilken då såsom
premierminister styrde Frankrike, uppskattade
betydelsen af Sveriges uppträdande i Tyskland,
framgår af hans eget yttrande om den franske
underhandlaren vid den samma år afslutade freden i
Chie-rasco, att han där skulle möta större medgörlighet
till följd af den svenske konungens öfvergång till
Tyskland. »Ty han skall», säger Richelieu, »emot
dem (Österrike och Spanien) uppväcka en så stor
krigsstorm, att hela österrikiska (habsburgska) huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
