Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Fletnings död, och han upplågade af hämndbegär
lika mycket som af sorg och oro. En afdelning
Södermanlands-ryttare sändes förut, och dessa anföllo
Neumöhlen så häftigt, att blott en salva hann
skjutas, så bröto de in i skansen och nedhöggo hela
besättningen. Ett med detsamma ankommande svenskt
hästregemente anföll de 1,300 man danskar, som
stodo strax bredvid, och här gick det på samma
sätt; 1,100 danskar nedhöggos.
Kort därefter ankom Torstensson själf och
gjorde ett besök på flottan, där han bekräftade
Wrangel i öfverbefälet och uppmanade samtlige
amiralerna att begagna sig af den gynsamma vinden
och gå till sjös mot fienden. »Försummas denna
vind, kan det aldrig hvarken för Gud eller
menni-skor försvaras!» sade han. Carl Gustaf Wrangel
och amiralerna gjorde ock efter som han ville.
Samma dag, det var den 28 juli, hissade de segel
och vände ut mot fjärdens mynning. Till deras
stora förundran lättade äfven den danska flottan
ankar och vek tillbaka. Hvad gamle Peder Galt
tänkte på, vet man icke. Själf sade han, »att han
ville hålla öppna sjön, för att lättare angripa
Svenskarne», en ursäkt, som dock icke räddade hans
lif, utan blef han af den stränge och förtörnade
konung Christian dömd till döden.
Den svenska flottan seglade för gynnande vind
och utan vidare förlust hem igen. Därmed sluta vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
