Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till detta hörde den hertigliga krona, som hon
hoppades kunna lyfta på den sköne grefvens
huf-vud. Att tänka på detta för Clas Tott ensamt, det
fann hon dock vara omöjligt, o«h hon ville därföre
stämma de inflytelserikaste i rådet för saken genom
att erbjuda samma värdighet åt Axel Oxenstjema
och Per Brahe. Värdigheten skulle gälla dem och
deras efterkommande. Men så väl gamle herr Axel
som grefve Per gåfvo henne ett svar, som hon
ingalunda väntat, ehuruväl hon borde hafva haft
tillräcklig tid att lärä känna det allvarliga och
fosterländska sinne, som utmärkte hennes gamle
förmyndare.
Då hon kallat till sig de båda rådsherrarne och
gifvit dem sin afsikt till känna, att hon till belöning
för deras stora förtjenster om fäderneslandet ville
upphöja dem i furstligt stånd, tog Axel Oxenstjema
till orda och tackade henne för den heder, som hon
ville göra honom och hans hus, men han bad henne
besinna, att alla sådana titlar voro så dyra för
staten, att han höll före, det man, i stället för att öka,
snarare borde afskaffa alla, d. v. s. äfven
grefve-och friherrevärdighetema, samt återföra adeln till
samma jämlikhet, hvari den befann sig medan riket
var valrike, då hvar och en fick sin utmärkelse till
följd af egen dygd och egen förtjénst, hvilket
ensamt gjorde någon skillnad bland menniskoma, men
*icke tomma och förut okända titlar. För sin del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
