Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamle köpmannen satt i en hög karmstol
framför fönstret, hvars små, mörka rutor insläppte en
knapp dager, ännu mer bortskymd genom de mörka
förhängena på ömse sidor. Mannen var en broder
till major Anckarcrantz’ fader, ursprungligen rik,
liksom denne, men hade förlorat all sin
förmögenhet under de svåra tiderna efter 1680, då
efterräkningarna från kronan som våldsammast togo igen
allt hvad som på ett eller annat sätt vunnits af
henne. Han hyrde nu på gamla dagar ett rum af
bagareåldermannen, men denne visste mer än väl,
att köpmannen i själfva verket var hans ständige
gäst både till rum och kost.
Nu sjculle gubben med på det bröllop, som
brorsonen rustade till i sin väns hus, och därföre var
han finputsad och hade en splitter ny dräkt på sig,
en gåfva af brorsonen.
Någon samtalade med gubben, medan Joel
befann sig utanför dörren, men när han steg in,
försvann denne i skuggan bakom den stora sängens
omhänge, där sannolikt en dörr ledde in till något
angränsande rum.
»Jag är kammarrådet Joel Gripenstjerna!» sade
denne, i det han steg fram till gubben, som gjorde
stora ögon och sökte att resa sig upp ur stolen.
»Jag kommer i ett eget ärende till eder»,
fortsatte Joel, nödgande köpmannen att blifva stilla i
stolen; »I kännen mig icke, men jag känner eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
