Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De danske herrarne togo på sig sina reskappor och
voro färdiga att stiga till häst. Då ändtligen vände
de sig plötsligt om och gåfvo med sig. Vi kunna
lätt föreställa oss Ehrenstens förvåning. En dansk
herre, Ove Juel, närmade sig honom i detsamma och
sade: »för ett Bornholm och Trundhem släppa vi
icke freden!» Han satte sig genast till häst och
red midt i natten till konungen, för att omtala den
lyckliga utgången. Så slutades de förberedande
underhandlingarna. Själfva freden undertecknades i
Roeskilde och har däraf fått sitt namn.
Af hvad som sålunda vanns, måste dock
Sverige vid den slutliga uppgörelsen år 1660 efter
konungens död afstå från Trondhjem och Bornholm,
men Bohus län behöllo vi, äfvensom vår halfös södra
landskap, och dessa landvinningar räddades äfven i
det stora skeppsbrottet efter Carl XII:s död. Ett
yttrande af Frankrikes premierminister Mazarin, som
var samtida med konung Carl X Gustaf och dog
året efter honom, förtjenar att anföras. »Jag
beundrar mera», sade han, »den Roeskildeska freden, än
själfva den beundransvärda öfvergången öfver Bält,
ty den visar, att den svenske konungen kunnat
öf-vervinna sig själf!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
