Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1661 skrefs från generalguvernören i Skåne, G.‘O.
Stenbock, till riksdrotsen grefve Per Brahe: »Några
förnäma bland den danska adeln hafva sagt, att
Danmark icke länge kan förblifva i sitt nuvarande
tillstånd; och måtte man komma därtill igen, att
dessa trenne konungariken blefve ett; man kunde
ju taga sig den föreningen före, som då (under
Kalmar-unionen) var mellan bemälda konungariken,
och hvad de svenske tyckte på deras konungs
vägnar vara. Kongl. M:t och Sveriges krona till
pre-judise, det kunde väl rättas.» Och sådana
yttranden bekräftades från andra håll. Så Skref grefve
Nils Brahe till sin fader, riksdrotsen, ett par månader
senare från Danmark: »Adeln är alltid lika
missnöjd,*) och begynna de par force och genom denna
occasionen så småningom blifva svenske.»
Hvad Sverige ville, och hvad Sverige onekligen
sedermera utförde, — det finner man uttaladt delvis
af då varande riksskattmästaren G. Bonde,
fullständigt af Johan Gyllenstjerna. Den förre har
redogjort för sina grundsatser i en utförlig uppsats, som
upplästes i rådet 1661 och hvaraf afskrifter ännu
finnas i behåll.**) Dessa gingo ut på, att Sverige
skulle öfvergifva sin eröfringspolitik och göra sig
*) Med den timade regementsförändringen i Danmark, där till
följd af motgångarne under kriget mot Sverige konungen blifvit
enväldig.
*•) På Säfstaholm i den Bondeska håndskriftsamlingen och i
den Stenbockska på Thorsjö m. fl.
Starbäck. Hist. Bilder. IH. I i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
