Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oberoende af alla underhållsmedel eller, såsom det
hette, subsidier från främmande makter, dels genom
att inskränka sina utgifter och afskaffa onödiga
befattningar samt lämpa lönens belopp efter ämbetets
svårighet och vikt, dels genom att öka sina
inkomster, hvilket skulle ske förnämligast genom
verkställandet af den redan 1655 beslutade reduktionen,
och dels slutligen genom att befrämja landets inre
välstånd, isynnerhet handel och manufakturer.
Dessa åsikter, hvilka förgäfves kämpade att
vinna erkännande under Carl XI:s minderårighet,
funno en ny och kraftigare målsman ett årtionde
senare i Johan Gyllenstjerna. Denne är en af de
ovanligaste statsmän, som vår historia har att
uppvisa, och har blifvit mycket olika bedömd.
Sannolikt har parti-ilskan därvid icke sparat på mörka
färger, och man kan göra sig ett begrepp om det
hat, som rådde mot denne man, då det gick ända
därhän, att anklaga så väl honom som hans broder
Göran för förrädiska stämplingar mot konungens
lif. Anklagelsen skedde formligen i rådet af en
grefve Banér i oktober 1678. Johan Stenbock
nedreste till konungen — det var midt under brinnande
krig med Danmark — å rådets vägnar, för att
meddela honom berättelse om saken. Bröderna
Gyllenstjerna begärde laglig undersökning, och målet
hän-sköts till Svea hofrätt. Men konungen yttrade:
»Jag ser klarligen, att allt stannar i bara sqvaller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
