Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders var själfva glädjen, där han red sin
springare vid sidan af fader Henrik. Än var han
ett godt stycke förut, än kom han i fyrsprång
tillbaka och red i jämn skridt vid gubbens sida, än
satte han af åt sidan, och gubben log så
hjärtinner-ligt godt åt den raske gossen. Det var solsken i
hans blick, fast himlen var mulen och vinden
tumlade om som en vilde med hästarnes manar och
ryttarnes lockar.
»Där hafva vi Bolstreborg», sade Anders, när
de kommit ett stycke söder om Lyftinge.
Gubben, som försjunkit i tankar, såg upp och
fäste ögonen först på Bolstreby, som låg till höger
om dem, och sedan åt venster, hvarifrån man
otydligt hörde klockorna i Malma kyrka ringa till
helgsmål, ty det var en lördagsqväll.
Därvid knäppte den gamle ihop händerna och
bad en kort bön, och gossen följde hans exempel.
»Men», af bröt den senare tystnaden, »hur var
det med guldet i Bolstreborg?»
Det var en fråga, som gossen visste skulle
behaga gubben. Ty ingen berättade så gärna som
han, och ingen kunde heller så många sagor och
gåtor som han. Också följde nu den ena
berättelsen efter den andra om gamla konungar och jättar
och prinsessor, som blifvit bergtagna, och om krig
och kämpalekar. Skåfstakungen och
Korslötakun-gen, han som bodde på borgen där öster om Mal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
