Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående, tog herm ett steg framåt och fattade
Anders i kragen.
I detsamma skymtade en skugga förbi
stallsdörren, men alla därinne voro så upptagna af hvad
som där föregick, och stallknektarne stodo med
lyktor i en krets omkring de tre hufvudpersonema, så
att obehöriga vittnen kunde mycket väl inträda utan
att märkas.
»Herr grefve», hördes då gamle Henriks stämma,
»låt vara nog nu, se jag har ju tåligt lidit mitt straff.
Den här unge vildhjärnan kan ej förstå, hvarför
gubben skall hafva stryk, och därför slog han
käppen ur er hand; förlåt honom, herr grefve, och låt
saken nu vara glömd!»
Långt ifrån att låta sig bevekas af stovaktarens
ord, ryckte grefven så hårdt till, att han slet kragen
af gossens tröja, och denne fattade med båda sina
händer om grefvens hand.
»Hvad är här på färde?» hördes då en stämma
ur halfdunklet bakom stallknektarne, och dessa veko
med uttryck af den djupaste vördnad åt sidan, så att
man tydligt kunde se en smärt figur med högburet
hufvud och befallande min betrakta den inom
kretsen stående gruppen, medan ett halfhögt uttaladt:
»kungen, kungen», gjorde sin rund omkring.
I samma ögonblick small en örfil på gossens
kind, och slaget var så hårdt, att händerna släppte
grefvens arm, och gossen tumlade ned mot golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
