Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sin barndomsvän, fru Sidonia på Näs, för att
med henne öfverlägga om de medel, hvilka
lämpligast kunde användas. Ty menniskan rådde icke
öfver sin lifslängd, och efter Elisabet Corelias död
skulle ingen mera tänka på den orättvisa, som
blif-vit begången, då den Coreliska släkten fick
framsläpa sitt lif i fattigdom och tysthet, under det att
den Durellska hade stigit till makt, anseende och
rikedom.
Nu var denna släkt utslocknad. Magnus Durell
med sin fru och deras måg, baron Krister Hom
med hans fm, hvilade i sina förgyllda kopparkistor
i familjegrafven i Källeryds kyrka. Magnus Durells
bröder och deras barn voro också döda och hvilade
i sina dyrbara kistor i Ludgos kyrka i
Södermanland. Endast Margareta Brita lefde qvar — med
skammen, brukade Elisabet Corelia säga, syftande
på en omständighet i hennes förflutna lif, som hon
också visste ätt berätta med vederbörlig
färgläggning, fastän hennes döttrar och deras män, kan
tänka, höllo henne uppe och drogo försorg om, att
den fula historien nedtystades.
I många herrans år hade Elisabet gått och
grubblat öfver världens fåfänglighet och lyckans
blindhet, tills hon slutligen kommit till det fasta
beslut att våga ett afgörande steg, och så hade hon
begifvit sig på väg till Källeryd, som nu innehades
af Magnus Durells dotterson, baron Svante Horn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
