Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menar jag, att det ock skulle komma till uppgörelse
oss emellan, så att jag må kunna visa min herre
och man, att jag hade grund för min utsago nyss ...»
»Visst, visst, Sidonia lilla», svarade Elisabet,
»men det står dock ej för lifvet.»
Det gnistrade i Sidonias bruna ögon, och hon
gaf hästen ett slag, så att denne flög till.
»Står det ej för lifvet, Elisabet lilla?» sade hon.
»Roar det dig att tala i gåtor? Jag vill dock låta
dig veta, att denna uppgörelse är af större vikt än
du måhända vill medgifva. Jag behöfver inte säga
dig, att . . .»
»Se så, Sidonia lilla, du är dig då lik . . . bläcket
har ju knappt hunnit torka på det dokument, som
gäller mig. . .. Nästa söndag, nästa söndag, då skola
vi, som jag hoppas, komma öfverens med hvarandra.»
Den lugna tonen utöfvade åsyftad verkan på
fru Sidonia. Hon nickade betydelsefullt och sade:
»Nästa söndag!»
Jungfru Elisabet hoppade upp i sadeln, gaf
hästen sporrame, och var om några ögonblick
försvunnen.
Fru Sidonia med sin dotter och sin mans fränka
vandrade något därefter till fots vägen fram till
Käl-leryds kyrka.
o
Här öfverraskades hon af ett ilbud från
Asen-höga, att hennes man funnits död, sittande vid vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
