Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spänstighet och kraft, som satte henne i stånd att
följa konungasonens djärfva ande på hans svärmiska
flykt att bygga fosterlandets lycka. Ty om något
annat drömde icke den unge Gustaf Adolf, om
hvilken samtiden sade, att han aldrig varit barn eller
yngling, utan ständigt konung.
Med lif och själ och på fullt allvar egnade han
sig också åt sitt konungsarbete, men de första
stegen framåt, när han visste med sig, att han för
alltid afsagt sig hemmets lycka och själf måhända
brutit i grund med sin ungdoms brud, — de voro bittra,
och det var här på Kymmenegård, som han först i
lugn kunde öfvertänka sin ställning så väl.i
förhållande till det förflutna, som till framtiden, så väl
sina plikter som könung, som sina rättigheter som
menniska. Han hade återkommit från sitt sista ryska
fälttåg, hvarunder han förgäfves belägrat Pleskow
från den 30 juli till den 17 oktober, och hade rest
landvägen omkring Finska Viken. Men i samma
mån som han aflägsnade sig från krigsskådeplatsen,
desto mer öppnade sig utsikterna till den värld af
frid och lycka, som han hoppats finna vid sidan af
Ebba Brahe. Och det tysta, ensliga Kymmenegård
var liksom bestäldt för att i sitt sköte upptaga den
sörjande konungen.
Det är dock icke rätt att tänka sig denne
konung hängifvande sig åt sorgen. Hans hjärta var
fullt däraf, men han redde den ifrån sig. Han käm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
