Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp liksom förskräckt, reste sig upp och sprang
sin väg med ett vildt skrik.
Carl såg efter honom, och tårame runno allt
hetare utför hans kinder.
Om aftonen bultade det på dörren till Morskans
låga jordkula.
Det var Carl, som kom med en korg full med
mat, ett par byxor, en väst, ett par kängor och en
varm tröja.
Erik öppnade, men när han fick se Carl, slöt
han hastigt igen dörren.
»Hvem är det?» hörde Carl en matt stämma
fråga.
»Det är herrgåls-Calle, han som ville döda mig
i dag.»
»Kära barn, tala ej så», återtog den matta
stämman, »han känner dig ju ej; folket pratar ju så illa
om oss, gå ut; kanske vill han dig något.»
Och Erik öppnade åter dörren och stannade
tätt utanför.
»Erik», sade Carl och fattade tiggargossens hand,
»jag visste ej, att din mor var sjuk och döende, jag
trodde, att du kommit för att göra bruksbarnen
något ondt, och därför, ser du, anföll jag dig . . .
förlåt mig, Erik, jag har gjort dig orätt, och nu skall
du få slå mig igen» — han ställde korgen ifrån sig
på marken och gick ett par steg tillbaka, — »se här,
jag skall ej röra hvarken hand eller fot; slå till du,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
