Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten började skena, så att släden vältrade, och så låg
han där, och ryssarne fingo tag i honom.»
»Var det då du brände dig?» frågade en annan
dragon och såg på tiggarens blodiga arm.
»Nej, det var hos Lotta Svärd, och hon har
bundit om armen.»
Lotta Svärds namn syntes med ens gifva
tiggaren ett högre anseende bland soldaterna.
I detsamma hördes fältmusik, som närmade sig
alltmera. Soldaterna skyndade ut, och tiggaren med
den sårade armen blef ensam.
Han satte sig då vid bordet, där den gamle
soldaten nyss suttit, och det bleka hufvudet sjönk
blytungt mot hans grofva hand.
Det var Adlercreutz med sina tappre, som kom,
och där blef fördubbladt lif och rörelse i den lilla
staden, och gamle general Klerker gnuggade
förnöjd sina händer, när hans lyssnande öron
uppfångade den första trumhvirfveln af de lifligt väntade
trupperna.
»Nu hafva vi dem», sade han till öfverste
Palm-felt, som var hos honom, »nu hafva vi dem här;
låt nu ryss och rackare komma, här bjuder jag på
frispektakel.»
Öfversten log och gnuggade händerna, han
också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
