Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Då kom Klingspor, fältmarskalken, stolt som majestätet själft,
Med två hakor och ett öga och af hjärta knappt en hälft,
Då kom Klingspor, tog befälet med sin höga titels rätt,
Och gaf order, han som Klerker, men hans order var reträtt.»
Följande dagen randades, och det högrö»
befälet samlades hos general af Klerker.
Bland officerarne rådde öfver hufvud samma
sinnesstämning som bland soldaterna. Dock hade
ryskt guld hittat vägen till en och annan ficka.
Men dessa, såsom öfverste Palmfelt, kunde dock
icke utöfva något inflytande på den allmänna
stämningen, som afgjordt talade för batalj.
. Just som man lifligast talade om utsikterna för
att våga en strid, anlände generalstabsadjutanten,
öfverstlöjtnant Suremain, och underrättade general
Klerker, att den af konungen utnämnde
öfverbefal-hafvaren, grefve Klingspor, var kommen och redan
satt vid sitt frukostbord, samt anhöll, att de
församlade herrarne behagade inställa sig hos honom.
Det dröjde icke länge, förr än man var hos
öfvergeneralen, som lyckligen slutat sin kräsliga
frukost. Några af officerarne funno det dock
underligt att se en del af generalens packslädar redan
färdiga att bryta upp, när de kommo in på gården.
Uppe i salen hos excellensen gick det hett till.
»Jaså, herrarne tänka på batalj?» yttrade
Klingspor, sedan general af Klerker redogjort för de
åtgärder, som af honom blifvit vidtagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
