Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, det göra vi», upprepade Klerker, »och
det på goda skäl.»
»I hvad ni anfört finner jag dock inga skäl.
Ry^ca hären är för manstark, man säger ju, att
den stiger ända till 70,000 man; vi få visst icke
gå anfallsvis till väga. Jag ber att först och sist
få erinra om ordalydelsen af konungens mig gifna
instruktion, enligt hvilken frälsningen af armén och
fästningarnas försvarande bör vara förnämsta
ändamålet med försvarsanstalterna under vintern. Jag
tilltror mig icke kunna våga en hufvuddrabbning
tvärt emot konungens befallning.»
Det blef ljudstilla i salen vid dessa
generalbe-fälhafvarens ord. Många ansikten mörknade, någras
blickar försökte förstulet utforska generalen. Gamle
Klerker bleknade, och en hjältevrede började
flamma ur hans gamla ärliga ögon.
»Finlands frälsning, ers excellens, ligger i en
strid på lif och död, icke i ett återtåg. Hären
brinner af begär att strida, det är något, som icke
bör förbises. Ryktena om fiendens stora antal äro
öfverdrifna, och hvad som är säkert, här vid
Ta-vastehus äro vi lika starka som han. Dessutom äro
våra stridskrafter inuti landet icke så betydliga, att
de kunna göra oss stort gagn, men fienden kan, om
han får hållas, göra ryktena om sitt stora antal till
sanning.»
Excellensen såg ned framför sig vid dessa med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
