Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och mannen slöt den trogne vännen i sina
armar.
I detsamma ljöd ett skott på afstånd, och en
jättegestalt hoppade med detsamma ned från
skogen vid sidan af dem.
»Ber om ursäkt», sade jätten, i det han med
ena hviden gjorde en klumpig åtbörd, som om han
ämnat taga af mössan, »det är herrn, som ... ja,
jag förstår, men de där sakerna få vi tala om en
annan gång. Om jag ej hörde miste, kom skottet
från Svidjeby; det kunde vara skäl att lovera åt
det hållet... de höllo vid aftagsvägen, och de
odjuren vore i alla fall värda att hänga upp i träden
däromkring. Vi äro tre, följ mig, jag känner
vägen; vi taga en omväg nordvart, så komma vi
fram genom trädgården . . .»
De tre männen försvunno nu i skogen på andra
sidan vägen, och det skulle icke hafva dröjt länge,
innan de varit vid ort och ställe, om de icke måst
göra en längre krok, än som var beräknadt. En
qvarts timme därefter voro de emellertid i
trädgården utanför Svidjeby herrgårdsbyggnad, som
begränsade den med sin ena långsida.
Här stannade de liksom slagna af förtrollning,
men blott för ett ögonblick. Det ena hörnrummet
var upplyst, som om hundra vaxljus brunnit därinne.
»Står aldrig rätt till», sade därvid jätten och
ilade framåt samt lyfte en stege, som låg utmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
