Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sönder, och en våldsam blodsman tog bit efter
bit, och nu vältrar sig draken i öster i en pöl af
blod och slickar med sin giftiga tunga, tänder med
sin andedräkt af eld bondens koja liksom ädlingens
slott.
Skall detta blifva också ditt öde en gång, arma,
arma fosterland! Stycke efter stycke — de rika
länderna vid Peipus liksom träsken vid Newa —
har också skurits bort från dig, och czarernas stad
solar sig nu, där våra hjordar en gång betat.
Finland slets sist ifrån oss . . .
Sverige, Sverige, är din kraft bruten, är din
afton inne?
Skola härnäst kosackernas hästar beta vid
Mälarens stränder, skola czarens bödlar trampa stoftet
i Gustaf Adolfs och Carlames stad?
Det är tid, att du vaknar, det är tid, att du
väpnar dig, att på hvarje vägg måtte finnas en
reffel-bössa och i hvarje stuga en vand arm och ett
säkert öga att begagna den i farans stund.
Förrädare kunna finnas, och ett Sveaborg kan
falla, men ett helt folk, vapengodt och modigt, det
kan ej förråda sig själft, det kan ej falla.
Sveaborg var ej ett sammanhängande fäste.
Det var uppfördt, för att icke säga utsprängdt, ur
klipporna- söder om Helsingfors. Långörn låg nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
