Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungen betraktade grefven och tycktes
instämma i hans fruktan, men så smålog han och sade:
»Jag tror mig ha samlat glödande kol på
Cron-stedts hufvud; ser ni, min grefve, jag har följt den
gamla regeln om en pont d’or pour la retraite å mes
ennemis (om en gyllene bro för mina fienders
reträtt). »
Detta yttrande fälldes redan 7 år före utbrottet
af ryska kriget. Cronstedt satt i orubbadt bo på
sitt Sveaborg, och när kriget började och under
hela den tid belägringen varade, finnes icke ett
drag, som jäfvar Hamiltons yttrande. Konungen
fick, såsom Hamilton i sina anteckningar tillägger,
erfara riktigheten af hans förutsägelse.
Vi för vår del skulle gärna vilja göra tyngden
af hans skam mindre, vi skulle vilja i honom se en
tapper man, som genom den mest vidunderliga
sam-mangyttring af vidriga omständigheter tvingades att
handla som han handlade, tvingades att blifva hvad
han blef, men vi kunna det icke.
Hans fordom af tapperhet blir ett intet vid
sidan af hans svek, och på Sveaborg svek Cronstedt
sitt land, svek sin konung. Men han var icke
ensam om detta svek — däruti ligger måhända den
enda förmildrande dagern öfver hans brott, om ett
sådant kan förminskas, därför att det begås af flera.
Men om han fördes i ledband af sin omgifning? —
Är det sant, att Cronstedt själf icke lät köpa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
