Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Detta är min enskilda historia», fortsatte Carl,
»jag har omtalat den för er, emedan jag anser er
för en man af ära, och emedan det är nödvändigt
att ni sätter förtroende till mig.»
»Men hvad kan jag väl göra för er, unge man?»
»Detsamina som ni kan göra hvarje svensk
man, detsamma som ni är skyldig att göra hvarje
svensk man.»
Carl såg skarpt på amiralen och tycktes med
uppmärksamhet följa det dystra spelet i detta fårade
ansikte.
»Ni hör på mig, och jag tackar Gud därför,
amiral; han som dog, och som mördades, er
barndomsvän talar till er genom mig, och äfven han
tackar er därför. Här går underligt tal bland
folket inom Sveaborg, ni kan icke vara okunnig därom;
säg mig, amiral, är det sanning . . .? Nej, nej, det
är icke möjligt.»
»Hvad säger man då?»
»Att ni i dag med fienden uppgjort en
öfver-enskommelse om kapitulation, och blotta ryktet om
möjligheten häraf har tändt vrede, har tändt
för-tviflan, och det är blott några få som säga, att
under denna dagtingan döljer sig en djupt anlagd
krigslist; segraren vid Svensksund, säga de, kan ej
skymfa sin ära ...»
»Men besinnar man då icke, att fästningen icke
kan försvaras, är man då rent blind?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>