Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig, framtiden skall utvisa hvad jag ej kan eller
eger rättighet att nu säga om Sveaborgs fall.»
»Men ett helt folks förbannelse, amiral!»
I detta ögonblick upprycktes dörren och
Jäger-horn inträdde. Han tycktes blifva på det mest
oangenäma sätt öfverraskad vid åsynen af den unge
mannen, som stod där så enkel, så utan makt och
namn, men hög och majestätisk, som en tanke ur
hjärtat af Sveriges folk. Jägerhorn var dock icke
deri man, som lät sig förbryllas af småsaker.
»Hvad», utropade han, »ni här?»
Amiralen såg förvånad på öfversten.
»Den där», svarade denne och pekade på Carl,
»är en rysk spion; han skall hängas i denna timme.»
»Öfverste Jägerhorn», sade Cronstedt, »denne
man är ingen spion, och så länge Carl Olof
Cronstedt har något att säga inom Sveaborg, går han
fri . . .»
Han gick fram och fattade Carls hand.
»Gå, min vän, och hvad än må hända, glöm
för evigt detta sammanträffande med kommendanten
på Sveaborg.
Och natten gick, och den 7 april rann upp.
Trupperna fingo order att samla sig på olika
ställen. Man anade hvad som förestod, och afbidade
med spänd väntan hvad som komma skulle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
