Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyckliga menniskor drogo hvarje söndag till
den lilla kyrkan vid Siikajokis strand och bådo till
Gud för land och kung, medan himlens sol
framlockade skördarnas guld, och skogens furor foro
utför strömmen till hafvet. Nu var det annorlunda.
Kyrkan sträckte väl som förr sin spira mot
himmelen och skogarne stodo tysta och allvarliga på
elfvens strand, men inga skaror af lyckliga
menniskor gingo fram på vägen eller foro öfver färjan
nedanför kyrkan. Krig trampade åter Österbottens jord.
På norra stranden lät nu Adlercreutz
Gripenbergs och Palmfelts brigader uppställa sig längs
höjderna, med dragonerna ytterst på högfa flygeln.
Döbeln drog sig under oupphörlig strid tillbaka,
men skotten hördes allt närmare, och snart såg man
en och annan förlupen kula dansa utefter isen på
Siikajoki-ån.
Utmed stranden lågo på femhundra alnars
af-stånd från hvarandra Siikajoki kyrkoby och
Gert-tula gästgifvaregård. Midt emellan dessa öfver
kyrkobyns ängar och gärden — den enda fria
platsen här i skogen — gick landsvägen ned till
åstranden. Här mellan kyrkobyn och Gerttula ordnade
Döbeln sin brigad till strid. Den uppställdes på två
träffen med jägare på flankerna, och i Gerttula gård
stodo två sexpundingar.
Döbeln såg sträng och bister ut; och hans ton
var nästan vresig, då han utdelade order till sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
