Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt tätare, och Fahlander i Kivisalmi var omsluten
af ringen.
Att slippa igenom denna ring var omöjligt; vi
veta, att Fahlander räddade sig på båtarne, men att
han åter fann sig innesluten, och att den senare
faran var ännu större än den förra.
Det var samma afton som Fahlander lade till
vid Suoniemilandet, som tvenne män befunno sig i
en bergsklyfta, belägen något längre norrut från
Suoniemi. De sutto alldeles tysta och voro
beväpnade, ehuru vapnen skyldes af de långa rockame.
Plötsligt afbröts tystnaden af ett ljud, som liknade
talltrastens och hördes helt nära. Det besvarades,
och kort därefter trädde en tredje in i hålan, klädd
fullkomligt likt de båda andra. Man skulle kunnat
taga dem för bönder, som under dessa ofredens tider
från sina brända hemman sökt en föga afundsvärd
tillflykt i denna bergsklyfta.
»Nu är tid att handla», sade den inträdande.
»En bonde lämnade i morse den här lappen»,
afbröt den ene af de båda andre; »en af oss måste
till Kuopio för PeljärviafFären ...»
»Godt! dit drager ni, Pålsson. Du. och jag,
Erik, skola rädda Fahlander, eller ock sätta vi lifvet
till. Och om vi ej träffas mera, kapten, så är ni
man för att ensam tala med Sprengtporten och taga
fläcken från mitt minne ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
