Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men och sökte, så godt sig göra lät, förbinda
honom, hvarpå han bar honom ut och utmed
fästningsvallen, där man knappast ansåg det möjligt
för en menniska att komma fram på den upplösta
isen, smög sig fram, tills han vågade sig ut åt
öppna sjön.
Lyckligen kommen i land, fortsatte han med
en snabbhet och styrka, som gränsade till det
otroliga, sin färd i riktning åt den af kaptenen nämnda
prestgården. En mil vester om Helsingfors kom
han upp på landsvägen, och här träffade han en
bonde, som han lyckades öfvertala att köra dem
till den halfannan mil därifrån belägna prestgården.
Här blef den halfdöde mottagen, som om han
varit son i huset, och kyrkoherden och hans fru
uppbjödo all sin förmåga att lämna honom den
vård, som var af yttersta nöden. Kyrkoherden
var själf en erfaren läkare och tog sin patient om
hand. Såret var farligt, men det var icke absolut
dödande. Vi öfverhoppa den tid, som här förflöt,
innan Carl Hindersson återvaknade till lifvet.
Erik höll trogen vård vid hans sida, och den
fule, otymplige mannen vann till slut allas kärlek.
Men Erik kom snart under fund med, att det var
flera än han, som vårdade sig om hans herre. Han
hittade en afton, när han kom in i sjukrummet, en
liten fin fruntimmershandske. Han synade den på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
