Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egde något mera i verlden att lefva för än »herr
Carl», den ende, som för honom haft ett
kärleksfullt hjärta ända från barndomen.
Erik hade på söndagsaftonen den 1 maj
sammanträffat med kapten Pålsson och af honom fått
veta, det Aurora ej mer var på Sveaborg, men att
Carls farligaste fiende var där i stället, och att
Carl kunde behöfva en pålitlig karl.
»Begif dig dit», yttrade kaptenen; »vi träffas
i — prestgård.»
Och natten mellan måndagen och tisdagen
lyckades Erik komma in i fästningen, men hade dock
icke lyckats träffa Carl, och under förvirringen den
3 maj var det omöjligt att få ett redigt svar af
någon menniska.
Först mot aftonen hade han kommit i
närheten af den inre hamnen, och där hade hans skarpa
ögon upptäckt de båda männen, som efter
hvarandra försvunno under Styrbjörns däck. Det
be-höfdes icke mera än ett ögonkast för vännens
spanande ögon att känna sin herre, och han skyndade
till fartyget. Han måste dock göra en omväg för
att komma dit, och just som han nalkades fartyget
såg han ännu på afstånd den ene af de båda
männen komma därifrån och försvinna i nattdunklet
uppåt fästningen.
Men ögonblicket därefter stod Erik vid sin
mördade herres sida, kände den varma blodström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
