Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Min fästmö befinner sig ej rätt väl efter den
svåra resan, men så fort hon hemtat sig, skall jag
utbedja mig den nåden att få föreställa henne
för er.»
»Det väntar jag med nöje, framför min
komplimang för henne; jag begriper, att ni så fort som
möjligt önskar träffa henne ...»
Sprengtporten gjorde en lätt men förbindlig
helsning, som grefven besvarade med det mest
älskvärda och tacksamma småleende, i det han bugade
sig för guvernören.
Klockan kunde nu vara mellan 5 och 6 på
eftermiddagen, och redan hördes de första tonerna
af dansmusiken från logen. Sprengtporten vände
sin inåt rummet för att slå sig ned vid ett af
spelborden, och grefven skyndade genom salen för att
aflägsna sig.
Som läsaren kan sluta af samtalet mellan
honom och guvernören, så hade han lyckats i sina
ständigt fortsatta bemödanden att vinna sin stolta,
sköna Aurora. Hon var nu hans fånge, han kunde
med henne förfoga efter behag. Det var det sista
medlet för honom att vinna sitt syfte, men det var
dock ett medel, och den ädle grefven var icke
grann-laga i den vägen.
Han älskade verkligen denna sköna, nordiska
qvinna med hennes friska, kraftiga vilja, hennes
raska, beslutsamma väsende, och hans lidelser öka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
