Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det dröjde länge, innan dörren åter öppnades.
Men då knötos banden upp, och hon befriades från
den fängslande duken. Hon såg sig omkring.
Rum-mét var litet, mörkt och nedrökt, och endast genom
en obetydlig glugg insläpptes ett matt ljus.
Framför henne stod en ung bondflicka, som med en viss
rädsla betraktade henne. Hon framsatte på en bänk
en enkel anrättning, men förstod ej ett ord svenska.
Så kom natten, en natt af hopplöshet och
för-tviflan. Det behöfdes hela kraften af en så
beslut-sam själ som Auroras, för att icke tillintetgöras
under tyn&den af all denna oro, alla dessa tvifvel
och denna själsspännande ovisshet. •
Hon kunde omöjligt veta, hvar hon befann
sig.-Blott det, att hon befann sig i sin fiendes hand,
det var klart för henne, äfvensom att hon låtit
bedraga sig på den biljett, som lämnades henne i
Kuopio. Emellertid gick natten och dagen kom,
och med densamma den rädda flickan, som lämnade
henne en biljett från grefve Peyran. Hon hade
dock icke hunnit läsa den till slut, förr än grefven
själf inträdde.
»O min Gud, Aurora», utropade han, »hvilken
lycka i olyckan, att jag var här, och att jag kan
visa er ett ringa prof af min brinnande kärlek . . .»
Så började grefven och i samma anda fortsatte
han. Aurora lät honom tala utan afbrott; blott ett
och annat ögonkast liksom af förvåning öfver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
