Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39.
»Guds finger».
En saknades dock af Carls folk. Det var
Erik. Carl frågade förgäfves efter honom; ingen
hade sett honom, sedan man kommit i färd med
kosackerna.
»Han är där han bäst behöfs», sade en af
bönderna, och det var att uttala Carls egen
öfverty-gelse. Tåget fortsattes utan något afbrott.
Det var nu Carls afsikt att i ilmarscher skynda
till Sandels. Nu skulle han ej längre med hån
visas tillbaka, nu skulle han få strida i ordnad strid
bland tappre män, och sedan .. . sedan, när striden
en gång var slut och segern vunnen, då — så
slutade alltid hans tankegång — skulle han återse
Ro-näs och gubben Stenvall och hans gumma, och
där funnes säkert också någon annan, för hvilken
det var ljuft att strida och dö, om det så var Guds
vilja.
Midt i dessa tankar afbröts Carl, där han gick
efterst i sin skara, af en man, som kom häftigt
framspringande bakom den yttersta stugan i byn.
»Herr Carl», ropade mannen halfhviskande,
»stanna; här är något som återstår.»
Carl såg åt sidan; det var Erik.
»Hvad är på färde?» frågade Carl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
