Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och då?»
»Då skola vi åter mötas ...»
Carl hade på tungan en fråga, då den
högtidliga stillheten omkring dem afbröts af sorlet af en
mängd röster, som kom allt närmare. Snart visade
sig Erik bakom de närmaste buskame, och frågan
dog på Carls läppar.
Man hade kommit för att undersöka
förhållandet med den döde. Carls och äfven Auroras
närvaro var därvid nödvändig.
Som emellertid denna undersökning på intet
vis kan intressera läsaren, må det vara nog att här
endast omnämna den. Det var sant, den döde hade
stått i den närmaste beröring med förrädarne, en
beröring, som för dem till och med kunde bli
komprometterande. Det är därför ganska sannolikt, att
dessa icke utan en viss lugnande tanke på
framtiden tänkte på undanrödjandet af en farlig
medbrotts-ling. Dessutom voro desse förrädare dock såsom
enskilde män af upphöjda tänkesätt, och det gjorde
på dem ett upprörande intryck att se och höra den
nesliga handling, hvartill den döde kunnat nedlåta
sig, något som dock kunde moraliskt förklaras, när
man på liket fann det inbrända märket, som
tryc-kes på Frankrikes galerslafvar. Han hade fallit
på sina gerningar — det var deras gemensamma
tanke, och man täflade att visa det svenska
fruntimret allt möjligt deltagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
