Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Bewert - Bidal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDAL. 19
Adel.
Vapen: En blå sköld,
en i hvardera hörnet; uppå hjelmen en påfågelstjert af naturlig färg.
och blått.
ätten von Bewert.
hvaruti står ett lejonhufvud af silfver mellan 4 stjernor af samma metall,
Kransen och löfverket af silfver
David Bewert, adlad von Bewert; sedan
han bivistat skolorna hemma, i 2 år gymnasium i
Bremen och 41/2 år akademien i Leipzig, anträdde han
utrikes resor genom Holland, England, Franken,
Italien, Ungern, Böhmen och Polen; ankom till
Stockholm 1698; förordnad till assessor vid Landt-
rätten på Ösel 1700; adlad s. å. d. 13 Maj.
Källa: R. Reg. f. 1700, p. 192.
Friherrl. ätten Bidal.
Vapen: a) Svenska friherrliga:
Fyrdelt sköld med hjertvapen.
I hjertvapnet, som är af silfver,
öfverst två i kors lagda blå pilar med uddarna uppåt och derunder ett lodrätt stående blått ankare; i
första och fjerde fälten, som äro röda,
tredje fälten,
omgifven af två öppna tornerhjelmar, hvardera prydd med en friherrlig krona;
synas på en blå snedbjelke tre gyllene kronor och i andra och
som äro blå, ett på bakbenen rest krönt lejon af silfver; på skölden en friherrlig krona,
ur hvardera af dem upp-
stiger ett mot det andra vändt blått lejon, af hvilka det högra håller en pil af silfver och det andra ett
silfverankare.
6) Spanska markgrefliga. Se Tab. 3.
Tab. 1.
Pierre Bidal, friherre Bidal till Willenbruch
och Harzefeld; kallas i registret till Arkenholtz
Memoires concernant la reine Christine: banquier
et marchand des nippes de la reine à Paris; borgare
i Paris; drottning Kristinas generalfaktor i
Frankrike, Italien och Spanien 1650; svensk friherre
1653 d. 12 Oktober med Willenbruch i Pommern
och klostret Harzefeld i Bremen, hvilket senare
skrefs på franska Asfeld, till friherrskap (dessa gods
hade 1652 efter friherre Johan Adler-Salvii död,
till hvilken de voro donerade, hemfallit till kronan);
original-friherrebrefvet förvaras i f. d. Bibliothéque
Imperial i Paris (jmfr Fryxells Handl. 1: 99); fick
1656 d. 12 Öktober konfirmation på sitt
friherrskap enligt ett register till R. Reg. i Riksarkivet;
skickades af Ludvig d. 14:de af Frankrike som
resident till Hamburg och öfre Tyskland. Gift 1637
25/1 med Catherine Bastonneau, † 1690 21/1 i Paris,
enka.
Barn:
Etienne Bidal d’Asfeld, prest; teol. doktor i Paris
1680; fick 1690 inkomsterna af abbotsstiftet Nöôtre
Dame de l’Escal-Dieu i biskopsstiftet Tarbes, som
tillhörde Cistercienser-orden; var då fransk
resident i Hamburg och blef sedan derst. envoyé
extraordinaire, der han stannade till 1703, då han
återvände till Frankrike, hvarest han dog 1772.
Kejserliga ministern i Stockholm grefve von Nostitz
inberättar till sitt hof 1690 1/1, att en fransk abbé
Bidal hade kommit till Stockholm, och att han fått
veta, att Bidal förlorat på reduktionen och derför
hade der enskilda affärer att besörja, kanhända ock
hemliga uppdrag, och hans uppträdande oroade von
Nostitz. Den 8 i samma månad skrifver han åter,
att Bidal talt vid Karl d. 11:e om sina enskilda
angelägenheter, hvarvid konungen lät förstå, att
man ej ogerna såge hans afresa. Nostitz efterträdare
i Stockholm grefve von Stahremberg skrifver till
sitt hof 1691 22/4, att Karl d. 11:e var missnöjd
med de allierade och var Wielge (Bjelke)
isynnerhet härtill orsaken och var denna sak ”mit dem
vordeme zu Hamburg gewesenen Resitenten den
Uital (Bidal) vor seiner hereinkunft angespunnen
und in ihren getangen schon geschlossen”, samt s. å.
Jemför adliga ätten Bidals de Corteviel vapen, som är nästan lika.
20/5 och 21/5 skrifver kejsaren till von Stahremberg,
att man genom papper, som blifvit Bidals
sekreterare fråntagna i Hamburg, kommit under fund
med, huru franska partiet ”machinirte” mot
Oxenstjerna. Samtidigt 20/5 skref Stahremberg till Wien,
ett han tror, att af de papper, som borttagits från
Asflds sekreterare i Hamburg, skulle man
upptäcka dennes machinationer med Bjelke och
Wellingk. Danske ministern i Stockholm Stockfleth
skrifver 1690 25/1 till sitt hof, att det syntes att
Bidal och hans vänner hade någon ”besönderlig
mesnagement” med lüneburgska envoyén, fast de
förut ej känt hvarandra. Hans efterträdare
Luxdorph skrifver 1693 8/7 till Köpenhamn, att han
sätter ringa tro till Wellingk och d’Asfeld (Fryxells
Handl. 2: 458; 3: 196, 197, 209. 211, 214, B.
Af ofvanstående ser man, att han af samtida
diplomater ömsom kallades Bidal. ömsom d’Asfeld.
Alexis Bidal, baron d’Asfeld, f. 1654; kapten
vid dragonregementet Lothringen; maître de camp
vid ett dragonregemente 1676; brigadier 1681;
maréchal de camp 1688; utmärkte sig under
hertigens af Luxemberg och maréchal Crèquis befäl
under fälttåget vid Rhen; kommendant i Bonn, der
han utstod fyra månaders belägring, men måste
kapitulera ; † 1689 i Oktober, ogift, af
öfveransträngning och sår, erhållna vid Bonns belägring.
André Bidal, f. 1655, † 1673 4/11, ogift.
Benöit Bidal, baron d’Asfeld, f. les. † 1715,
Se Tab. 2.
Jacques Vincent Bidal d’Asfeld, f. 1664, fick
inkomsterna af abbotsstiftet Vieuville i biskopsstiftet
Dol 1684, hvilket tillhörde Cistercienserorden; teol.
doktor i Paris 1692; nedsatte sig i sitt abbotsst ift
1706; var bekant för sin lärdom och fromhet;
afstod från abbotsstiftet 1720 i följd af sina
jansenistiska tänkesätt, som inledde honom i teologiska
tvister och gjorde, att han 1721 blef inspärrad på
Bastillen; † 1745 5/5. Skrifter: Avant-propos aux
Régles pour l’inteligence des Saintes Écritures, Paris
1766, 12:o, hvilket Carbete vanligen tillskrifves Du
guet; Explication littéraire de l’ouvrage de six jours,
mêlée de réflexions morales (anon.), Brüssel 1731,
1732; Paris 1736, 12:o; La Genése en latin et en
français avec une explication du sens littéral et du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
