Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidal - Bidal de Corteviel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 BIDAL DE CORTEVIEL.
sens spirituel, Paris 1732, 12:o, 2 vol.; Explication
du livre de la Genése selon la méthode des Saintes
Pères, Paris 1732, 12:o, 3 vol.
Esprit, mademoiselle Bidal d’Asfeld, lefde 1715.
En son, prest af kongregationen de l’Oratoire,
i hvilken han dog i Orléans omkring 1720.
Claude Frangols Bidal, chevalier d’ Asfeld, sedan
marquis d Asfeld, f. 1667, † 1743. Se Tab. 3.
Tab. 2.
Benöôit Bidal baron d’Asfeld (se Tab. 1), f
1658, maître de camp vid ett dragonregemente;
brigadier 1691; maréchal de camp 1696; riddare af St.
Louis 1703. Han bivistade med brodern belägringen
af Bonn och var då chef för ett dragonregemente;
utmärkte sig i slagen vid Fleurus 1690, Steenkerken
1692, Neerwinden 1693; vid belägringarna af Bergen
op Zoom, Namur och Charleroi 1691 —93, liksom
vid bombardementet af Brüssel 1695; anförde franska
kavalleriet vid Chiari 1701 och Luzzara 1702;
bivistade belägringarne af Brissac och Landau 1703; †
1715 29/4 af blessyrer. Gift 1698 23/12 med Anne
Pucelle, f. 1680, † 1714 6/4 i kopporna; dotter af
förste presidenten n Parlamentet i Grenoble och
konungens kommendant i Dauphiné Pierre Pucelle
och Anne Roujault. De hade ett enda barn,
Dottern:
Anne Félicitée Bidal d’ Asfeld. Gift 1721 i
Januari med sedermera intendenten vid generalitetet i
Poitiers Jean le Nain, baron d’Asfeld, hvilket baroni
han ärfde med sin fru.
Tab. 3.
Claude François Bidal, chevalier d’Asfeld,
sedan marquis d’Asfeld (se Tab. 1), f. 1667 7.
bivistade som löjtnant vid sin broders regemente
bombardementet af Luxemburg 1683; fick kompani
vid samma regemente 1684; var 1689 vid arméen
i Tyskland under maréchal d’Humicres;
regementsqvartermästare vid regementet d’Asfeld; bivistade
belägringarna af Kokum 1690, Bergen op Zoom och
Lüttich 1691, Namur 1692, Huy 16983, slagtningen
vid Neerwinden, der han fick ena skuldran krossad;
brigadier 1694; var vid arméen i Flandern till 1697,
då han transporterades till Rhen-arméen; utmärkte
sig såväl vid Nimwegen 1702, som i bataljen vid
Traerbach s. å.; maréchal de camp s. å.; deltog i
belägringarna af Brissac och Landau och tågade till
Spanien i Dec. 1703; generallöjtnant för konungens
arméer i Spanien 1704; inspärrade Carthagena och
deltog i slaget vid Almanza; kommendör af St.
Louis; bemäktigade sig Valencia 1707; fick som
belöning härför af k. Filip d. 5:e rättighet att i sitt
vapen tillika föra Spaniens; vid återkomsten till
Frankrike blef han kommendant i grefskapet Nizza
1711; i Provence 1712; tågade 1713 till Gironnes
undsättning och deltog 1714 i Barcelonas belägring;
tvang 1715 innevånarna på Majorca att återvinda
under konungens af Spanien välde, hvilken utnämde
honom s. å 21/8 till riddare af Gyllene skinnet och
gaf honom genom dekret af 31/8 s. å. ett gods i
Kastilien och titeln: marquis d’Asfeld med rättighet
för honom att deraf upprätta ett majorat, hvilket
skulle i evärdeliga tider ärfvas af hans barn,
afkomlingar, samt slägtingar af hans namn, såväl
descendenter som kollateraler med rättighet att till sitt
vapen foga konungariket Valencias; till hjertvapen
brukade han Arragoniens (han hade bortlagt Bidalska
vapnet, hvilket hans syster madame Esprit förde)
jemte devisen: Bellicæ virtutis in Hispania præmium;
generalfälttygmästare 1718; bivistade belägringen af
St. Sebastian 1719; transporterades på italienska
arméen 1733, den han kommenderade i marcchal
Villars frånvaro; maréchal de France 1734 14/6;
bemäktigade sig Filipsburg och Worms; † 1743 7/3 i
Paris. Gift 1:o 1717 28/4 med Joanne Lonäs Joly
de Flery, f. 1698, † 1717 23/11 i kopporna; dotter af
generaladvokaten vid Parlamentet i Paris Joscph
Omer Joly, seigneur de Flery et de la Mousse och
Louise Bérault; 2:o 1718 25/9 med Anne le Clerc
de Lesseville, † i barnsäng 1728 30/1, omkring 30
år gammal; dotter af statsrådet och presidenten
Nicolas de Clerc de Lesseville, seigneur de
Mesnil-Durand et de Thun med Marguerite Louise Vaillant.
Barn:
2. Claude Etienne Bidal, marquis d’Asfeld,
comte d’Avaux, baron de Radonay, seigneur d’dire,
baron de Harsfeld, f. 1719, maréchal de camp.
Gift 1755 14/1 med Anne Louise Pa ajot, f. 1732 1/5.
† 1778 12/2 i St. Sulpice församling i Paris; dotter
af maréchal de camp Pierre Maximilien Pajot,
seigneur de Villeperot och hans syskonbarn Louise
Genèvieve Pajot.
2. Anne Bidal, mademoiselle d’Asfeld, f. 1722.
Gift med N. Houel, marquis de Langeais, stupade
vid Fontenai 1745.
2. Jean Guillaume Bidal, comte d’Asfeld, f.
1725, kapten vid dragonregementet d’Asfeld; †
barnlös. Gift 1751 med N. de Blaru, i hennes 1:a
gifte; dotter af marquis de Blaru, samt omgift med
m:r le Nain.
2. Françoise Charlotte Bidal, mademoiselle d’A-
vaux, f. 1727 1/3, † 1769 5/12. Gift 1749 20/8 med
grefve Antoine Louis François de la Roche Aymon.
2. En son, f. 1728 i Jan., † strax efter födelsen.
Källor, utom de i texten anförda: Catalogues de la
Bibliothéque Imperiale; de la Chenaye-Desbois et Badier,
Dictionaire de lå noblesse; Waroduier de Combles, Tableau
généalogique historique åe la noblesse, del 2 och 3;
Moreri, Biographie historique; Hoefer, Nouvelle Biographie
génére le; Pinard, Chronol. histor. militaire 4: 472—516;
Marduis de Quincy, Histoire militaire de regne de Louis le
grand 2: 210 fj.; Anselme, Histoire généalogique de la
maison de France; Handlingar rör. Skand. Historia 40:
136, 269, 270; (Friherrebrefvet finnes ej i R. Reg.).
Adel. ätten Bidal de Corteviel.
Vapen: Clypeus quadripartitus, in cujus meditullio areola est albi coloris ad formam clypei minoris
continens in superiore parte duas sagittas decussatim positas, in inferiore ancoram erectam;
subter hanc
vero a superiore clypei parte dextera trabs per obliqvum demissa decurrit per inferiorem sinistram, in
qua sex coronæ aurcæ juxta se positæ numerantur, tres in superiore et totidem in inferiore ejus parte,
quarum utraque tota rubra est,
decussatim opposita,
trabs vero ipsa coerulei coloris.
Reliqua autem clypei medietas huic
tota etiam est coerulei coloris, in cujus superiore dexteriore et inferiore sinistra
parte leo coronatus albi coloris exsurgit versus sinistram, linguam exerectans et pedes anteriores.
Super
clypeum vero galea est, argentei coloris, clatrata et aperta, intrinsecus rubri, forinsecus et per cancellos
flavi coloris, e qua luciniæ utrinque defluunt,
mixtum cocrulei,
flavi, rubri et argentei coloris. Supra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
