Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Houwald - Hufvudfelt - Hummerhjelm - Hund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Tab. 3.
Wilibald (se Tab. 1) var yngst, furstlig
merseburgskt geheimeråd och president i
öfveramtsregeringen i Lübben; † 1705.
Son:
Kristofer Wilibald Henrik, f. 1696.
Afkomlingar af någon af ofvanstående: ;
Preussiske landsrättspresidenten och friherren
von Houwald, † 1832, hade sonen Henrik Wilibald-
von Houvwald till Straupitz, född 1807 17/4,
ehrenritter af Johanniterorden, upphöjd 1840 15/10 till
preussisk grefve med succession på äldste sonen,
ärftlig medlem af Preussiska Herrehuset 1854 12/10.
Gift 1841 med sin fränka friherrinnan Florentina
Augusta Magdalena von Houwald, f. 1815 6/6; dotter
af preussiske landsyndikus i Neder Lausitz friherre
Kristofer Ernst von Houwald, † 1845, känd som
HUND.
utmärkt författare. Barn: a) Henrik Ernst Wilibatd,
f. 1843 15/2, förlofvad 1869 17/4 i Hugelsberg med
Katarina von Sanden; dotter af landtrådet Oskar
von Sanden till Ragnit och Molly Nernst; b) Ernst
Otto, f. 1844 25/8; o) Johanna Florentina Magdalena,
f. 1849 20/11; d) Kristofer Otto, f. 1851 14/1. En
friherre Karl von Houwald, landtråd, var i senare
tider egare till godset Neuhaus i kretsen Lübben.
Kristofer Hubald von Houwald. Gift med Anna
Juliana von Luchowien, i hennes 1:a gifte; dotter
af sachiske landeshauptmannen Kornel von Luchowien
och Maria Sibylla von Miltitz; samt omgift med
Johan David von Kaseritz.
Källor: Kneschke, Neues Deutsches Adels-Lexikon;
dito, Deutsche Grafen Häuser der Gegenwart;
Handbuch der Gräfl. Häuser; Taschenbücher der Freiherrl. und
Gräfl. Häuser, åtskilliga årgångar; E. Vehse, Geschichte
des preussischen Hofs und Adels 1: 209.
Adel. ätten Hufvudfelt.
Vapen: En fyrdelt sköld, i hvilkens öfre del på högra och nedra på venstra sidan är ett hufvud,
stående på ett grönt berg i blått fält; uti den öfre på venstra och nedre på högra sidan en mousquet i
grönt fält; ofvanpå skölden en öppen tornerhjelm; täcket och kransen med grönt, blått, gult och svart
fördelte; på hjelmen en uppräckt skäkta mellan fyra gula och svarta fanor.
Nils Persson Hufvud, adlad Hufvudfelt,
gick i svensk krigstjenst 1618; major vid
Södermanlands Regemente; adlad 1651 den 24 April;
tjente tappert i livländska, tyska och preussiska
krigen; † 1655 i Elbingen af sina många sår och
blessyrer. Gift med en Silfverbjelke.
Barn:
En dotter, † 1682. Gift med majoren Jöns
Silfverbrand, n:o 508, i hans 1:a gifte, † 1693.
Källor: R. Reg. f. 1651 p. 794; Acta genealogica i
Riksarkivet; Södermanlands Regementes Historia 3: 57;
Riddarhusstamtaflorna.
Adel. ätten Hummerhjelm.
Vapen: En tvärt öfver fördelt sköld, öfre fältet af guld, och i det nedre, som är blått, en hum-
mer af naturlig färga.
På skölden en öppen tornerhjelm, varandes derpå en öppen silfver casquett med
silfver, röda och blå plymager, och på hvardera sidan står ett estandar af blå färga med guldfransar och
vippor.
Löfverket och kransen äro af guld, silfver, röd och blå färga hvar om annan fördelt.
Alexander Hummer, adlad och friherre
Hummerhjelm, adlad 1678 d. 8 Juni och
introducerad 1680 näst efter nuvarande n:o 942, men slägten
förlorade år 1727 sitt nummer, då de adliga och
friherrliga ätter uteslötos ur Matrikeln, som voro
utdöda som sådana, men hvilka blifvit upphöjda i
friherrligt eller grefligt stånd och i detta tagit
introduktion; friherre 1705 d. 8 Juli och
introducerad 1719 å n:o 114. Om honom, hans förfäder
och efterkommande se introducerade friherrl. ätten
Hummerhjelm, n:o/114.
Källor: R. Reg. f. 1678 p. 803; Riddarhusstamtaflan.
Adel. ätten Hund.
Vapen: Enn rödh hund medh förgylt halsseband udi försölffrett field offuen uthi sköldenn, och
neden udi tu försölffrede låås, ther emillen en förgylt nyckell udhi blått fieldh medh en öpen
tornerehielm; på hielmen fyre hanefiedrer, rödhe och huite fördelte och ther emillen en förgylt nyckell öffuer
ände; krantzen ock hielmtäcket rött, huitt, gult och blått.
Daniel Hanson, adl. 1590 d. 27 Mars och
kallade sig efter adlandet Daniel Hansson Hund,
till Rommelberg i Runsö by och Öfver Selö socken
af Södermanland, som han fick i förläning 1582;
f. 1541 eller 1557, var 1590 hertig Karls
kammartjenare, på hvars förbön han blef adlad; hertigens
kammarjunkare 1591; han och Peder Nilsson
Svenske voro 1608 utsedda till prestafver för de
mecklenburgska furstar och furstinnor, som gästat Sverige
och skulle följa dem till gränsen; följde det
främmande krigsfolket genom Norrland till Finland
1609, emedan det ej kunnat komma öfver vid Väddö;
hofmästare hos hertiginnan Sofia af Sachsen-Engern
på Ekolsund; † 1611 liksom sonen och begrafven
i Öfverselö kyrka, der hans vapen finnes. Han har
författat k. Erik d. 14:s krönika 1605, hvilken är
utgifven af F. A. Dahlgren i Svenska
Fornskriftsällskapets Saml. del 3, der en utförlig
lefnadsbeskrifning förekommer. Gift 1:o 1581 i Åugusti på
Ekolsund, då hertiginnan höll bröllopet, med Emerentia
Benktsdotter; dotter af Benkt Arendtsson (Örnflygt,
n:o 84) till Granhammar och Ursula eller Dordi
Persdotter; 2:o med Konstantia, som enligt
Palmskölds berättelse stod 1602 6/8 vid kåken i
Stockholm, för det hon lofvat att för hertig Karl utvisa en
stor skatt, men ej kunnat hålla sitt löfte; 3:o med
Margareta, som 1612 26/2 fick fisket fritt från
hjonelagspenningarne på Norn i Färentuna, som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
