Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Lilienau - von Liljenau se slägten Witte von Liljenau - Liljenberg - von Liljenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON LILJENBURG.
173
Adel. ätten von Lilienau.
Vapen: Clypeus in binas æquales partes lineam transversim sectus, cujus superioris partis area
coeruleo colore constans tria lilia alba æqvali ordine præfert, pars vero inferior area argentea insignis
sertum laureæ binis palmarum ramusculis forma crucis implicatum continet.
Clypeo galea imposita ore
cancellatim serto, intus rubro colore foris circumquaque argenteo fulgens, in cujus vertice tria lilia albi
coloris eminent, ab utraque vero parte laciniæ dependent coeruleo, albo rubroque distinctæ.
Tab. 1.
En vitte.
Barn:
En son. Se Tab. 2.
En son. Se Tab. 3.
Tab. 2.
En son (se Tab. 1).
Son:
Nikolaus Witte, adlad von Lilienau f.
1619, medicine doktor; öfverstadsfysikus i Riga
1652; adlad 1666 den 20 Oktober för sina åtgärder
och sin hjelpsamhet, när pesten grasserade under
Rigas belägring på 1650-talet, då han af egna
medel uppoffrade mycket penningar; skulle insättas
bland adeln i Livland; † 1688 5/1 utan söner, och
hade han förut samtyckt till, att hans syskonbarn
Jakob (se nedan) skulle få upptaga hans namn och
vapen.
Son:
Johan Witte von Lilienau, f. 1653 i Riga,
fick lärd uppfostran i de gamla språken och läkare-
konsten; begaf sig 1673 till Stockholm, der han
uppehöll sig hos grefve Karl Gustaf Wrangel; for
till Leyden och lade sig på algebra, hebreiska,
rabbinismus oah kabbalistiska vetenskaper, hvilket
han fortsatte i Sultzbach och Altdorf; reste sedan
i Holland, England, Frankrike och Tyskland;
angreps 1678, då han besökte franska lägret i
Flandern af en hetsig feber; blef väl nu botad, men
snart öfverföll honom en feber, som varade i
tre dagar, och så utmattade honom, att de
förnämste läkares hjelp var förgäfves; kom hem sjuk
och dog 1679 28/3; har utgifvit dikter på latin.
Tab. 3.
En son (se Tab. 1).
Son:
Jakob Witte, adlad Witte von Lilienau. Se denna
ointroducerade ätt.
(ällor: R. Reg. f. 1666 p. 632, f. 1685 p. 581; Hupel,
Nordische Miscelaneen 4: 99; Gadebusch, Livl. Bibliotek
del. 3.
Adel. ätten von Liljenau se
slägten Witte von Liljenau.
Friherrl. ätten Liljenberg.
Vapen:
Lika med introducerade friherrliga ätten Liljenbergs, n:o 273.
Erik Gustaf Liljenberg, n:o 1431, friherre
Liljenberg 1766 den 6 November men som
sådan ej introducerad; dog ogift och slöt sjelf denna
friherrliga ätt. Om honom och hans förfäder se
introducerade adl. ätten Liljenberg, n:o 1431.
Källor: Afskrift af friherrebrefvet i Tilasska
Samlingen; Riddarhusstamtaflan.
Friherrl. ätten von Liljenburg.
Vapen:
emellan dem en lilja; i 3:e fältet ett burgundiskt kors; i 4:e fältet en till höger vänd svan.
En fyrdelal sköld, i 1:a fältet ett till höger vändt lejon; i 2:a fältet tvänne torn och
Ofvanpå
skölden en öppen tornerhjelm, på den en lilja mellan två örnevingar.
Ätten fortlefde i Bremen, der hon egde gods och utgick med friherre Karl Fredrik von Liljenburg 1817.
Jakob Marchand, friherre von
Liljenburg, som skall varit åf en fransk adlig slägt, var
son till en holländsk köpmansenka bosatt i
Stockholm; sekreterare hos holländska ministern i
Stockholm Konstantin Rumpf; friherre 1680 d. 6
Januari; erhöll af k. Vilhelm d. 3:e drotseriet
Ysselshein i Holland, dit han flyttade med sin gemål,
hvilken han öfverlefde. Gift 1679 med prinsessan
Juliana af Hessen-Eschwege, f. 1652, † 1693 20/30
Juni i Holland, hvarom hennes man i bref, dat.
Yssel Heyn samma dag, underrättar grefve Gustaf
Adolf de la Gardie, omtalande sina fyra barns sorg;
dotter af landtgrefven Fredrik af Hessen-Eschwege
och k. Karl d. 10:s syster, Eleonora Katarina af
Pfaltz— Zweibrücken; hon uppfostrades vid hofvet
i Stockholm; blef lägrad af öfversten grefve Gustaf
Helmer Lilje, grefve till Liljenborg, n:o 17, under
hans varande äktenskap, så att hon 1672, då hon
åkte med enkedrottningen, framfödde utanför grefve
Magnus Gabriel de la Gardies hus en son Gustaf
Lilje kallad, som uppfostrades hos landshöfdingen
friherre Gustaf Adolf von der Osten genannt Sacken;
Gustaf Helmer Lilje blef härför dömd s. å. i
landsflykt, men fick 1675 28/9 vid k. Karl d. 11:s
kröning nåd och tillstånd att återkomma på sin
grefvinnas begäran till enkedrottningens stora harm
enligt hennes bref till grefve Pontus de la Gardie af 1676
18/10; dock skulle han vistas på sina gods i Livland
och Tyskland, samt aldrig blifva brukad i Kronans
tjenst; förvisades efter detta till Gefle, men återkom
till Stockholm, der hon inqvarterades hos ofvan
nämda enka Marchand, der hon blef så bekant med
sonen, att hon kom i välsignadt tillstånd 1679; Karl
d. 11:e upphöjde honom till friherre von Liljenburg
dervid påminnande om Liljes grefskap Liljenborg;
hennes systersöner Ferdinand Albrecht och Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
