Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Liljenburg - Liljencrantz - Liljenstedt - Liljeram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Ferdinand af Braunschweig- Lüneburg begära enligt
ett i Stockholm befintligt originalbref, att
landträntmästaren i Stade Johan von Manderstjerna ville
till Liljenburgska arfingarna utbetala deras kungliga
pension för föregående år, stor sexhundrade riksdaler,
dat. Braunschweig 1712 15/1; å andra sidan hafva
hennes nedanstående fyra barn qvitterat denna
summa, dat. Bremen 1712 5/3.
Barn:
Karl de Lillienburg 1712.
LILJERAM.
En dotter. Gift med T. v. Spiring 1712.
S. M. B. D. Lillienburg 1712.
Juliana de Lilienburg 1712. Gift med en von
Weltzien.
Källor: Sigillaftryck i Fiholms i Vestm. Arkiv;
slägten Liljes Riddarhusstamtafla; Rosenhanes Konungalängd
s. 69, 97; Tyssot de Patot, Lettres choisies 2: 156; Svenska
Fataburen 1:a öppningen s. 22; Hübners Genealogische
Tabellen; Fryxells Berättelser nr Svenska Hist. 19: 92
och Handl. 1: 288, 2: 251; Bref i Fiholms och Skoklosters
Arkiv; Kneschke, Neues Deutsches Adels-Lexikon.
Friherrl. ätten Liljencrantz.
Vapen:
Samma vapen som introducerade friherrliga ätten Liljencrantz’, n:o 297.
Sven Vesterman, adlad Liljencrantz, n:o
2011, adopterad friherre Liljencrantz på
sin broders friherrevärdighet 1778 den 27
December, men tog som sådan ej introduktion.
Om honom, hans förfäder och barn se introducerade
adl. ätten Liljencrantz n:o 2011.
Källor: Konceptfriherrebrefvet i Civildepartementet;
Riddarhusstamtaflan.
Adel. och friherrl. ätten Liljenstedt.
Vapen: Adliga vapnet: En skiöld fördeld med tre bandevis stälte samt ett tvert deremot löpande
streck i otta delar, hvilka med guld och blått emot hvarandra skiljas. På skiölden en öpen tornerehielm,
hvarutur upstiger en half tiger med sin naturliga färg. Krantzen och löfverket är skiftat och förmängt
med guld och blått.
b) Friherrliga vapnet: En sköld fördelt i fyra fält och midt uppå fördelningen det adliga vapnet,
som är en sköld igenom tre bandvis stälda och en taillè streck i åtta delar med guld och blått, hvar
om annan skiftande fördelt. Af friherrevapnet är första fältet i tvären fördelt i två lika delar. Det öfre
fältet rödt och det andra af guld, öfver bägge fälten sträcker sig ett lejon, som till sin färg och metall
skiftar sig emot fälten. Det andra fältet blått, hvaruti ligger en bjelke af silfver mellan tre rosor af
samma metall, det tredje fältet är i allt likt med det andra, så ock det fjerde med det första. På
skölden två öppna tornerhjelmar med en friherrlig krona emellan och en på hvardera hjelmen. Utur
den högra hjelmkronan uppstiger öfre delen af en leopard af naturlig färg och utur den vänstra hjelm-
kronan en palm och lagerqvist, bägge af grön färg. Löfverket af guld, silfver, blått och rödt.
Johan Paulin, adlad, friherre och grefve
Liljenstedt; adlad 1690 d. 6 November,
introcerad mellan n:is 1192 och 1193, men år 1727
utesluten ur den nya Matrikeln, då de adl. och
friherrl. slägter förlorade sina nummer, som voro
utdöda som sådana, men blifvit upphöjda i friherrligt
eller grefligt stånd och i denna egenskap tagit
introduktion; friherre 1713 den 4 Januari, men tog
som sådan ej introduktion; grefve 1719 d. 31
December, introducerad under n:o 72. Om honom,
hans förfäder och barn se introducerade grefliga
ätten Liljenstedt, n:o 72. ;
Källor: R. Reg. f. 1690 p. 72; Riddarhusstamtaflan.
Adel. ätten Liljeram.
Vapen:
En klufven sköld, i högra fältet ett upprest till höger vändt lejon, som i högra ramen
håller en lilja. Det vänstra fältet är itudelt på tvären, i öfre delen tvänne mot hvarandra vända skäror
och i den nedre en lilja.
Laurentius Nicolai Chesnecopherus,
Strengnesensis, kyrkoherde i Kumla och Halsbergs
socknar i Närike 1578; bivistade kyrkomötena i
hertig Karls hertigdome i Strängnäs 1587 och i
Örebro 1588, Uppsala Möte 1593 och underskref
dess beslut; prost; † 1606 11/1 och begrafven i
Kumla kyrka. Gift med Ingrid Olofsdotter, syster
till juris doktor Andreas Olai, lifmedikus Benedictus
Olai och Nils Skrifvare, alle på sin tid kände män.
Son:
Doktor Nils Chesnecopherus till Agnhammar,
Långbro och Lund (nu Marielund), f. i Kumla
socken; magister i Marburg 1593; professor derst.;
juris doktor derst. 1600; adlad af kejsar Rudolf
d. 2:e troligen s. å.; återkom till Sverige 1602 och
blef då hofkanslär hos hertig Karl; kommissarie
vid mötet med de ryska sändebuden vid Systerbäck
1606; kommissarie vid mötet med danska
sändebuden i Wismar för att afgöra tvisten om tre
kronor 1608, men kom för sent; sändes med Axel
Oxenstierna till Danmark 1610 för att bilägga
uppkommen oenighet; skickades ånyo s. å. till
Danmark med k. Karls vederläggning på danskarnes
besvär, men fick ej tillträde, emedan han ej var
adelsman utan prestson från Närike; erhöll adliga
privilegier af k. Karl d. 9:de, hvarjemte han
alltid hållits för en adelsman, gifvit adlig
morgongåfva, fört adlig glafven i riksens råds närvaro
med handens påläggande och andra adliga
ceremonier, som strängt äro adeln förbehållne (enligt barnens
adelsbref); legat till Mecklenburg, Kurpfaltz, Kassel
och Braunschweig 1611; skref 1617: ”Skäl och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
