Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
fullmäktig vid freden i Brömsebro 1645; utomord.
sändebud till Holland 1646; till Frankrike 1647;
skickad af k. Fredrik d. 3:e åter till Holland 1649;
anklagad af den bekanta Dina att ha velat förgifta
konungen 1651; frikänd, men begaf sig dock
hemligen utan tillstånd till Holland s. å.; afsattes från
sina embeten samt alla hans gods seqvesterades;
begaf sig derifrån öfver Lübeck till Stockholm, der
han fick drottning Kristinas skyddsbref 1651 13/9;
for till Pommern der han lät trycka sin
”Höjtrængende Æres Försvar” 1652; kom åter till Stockholm
s. å. 19/6; k. Karl d. 10:e Gustafs geheimeråd 1657;
uppehöll sig i Sverige och Pommern till k. Karl
d. 10:s inbrott i Holstein s. å., då han begaf sig
titl svenska hufvudqvarteret; svenskt sändebud vid
freden i Roeskilde 1658, i hvilken han inbegreps,
i det han skulle af danske konungen återfå sina
län och gods i Danmark samt tillåtelse att få vistas,
hvar han ville i Danmark; skickades som
kommissarie till Skåne jemte Stenbock och Gyllenstjerna
för att mottaga trohetsed s. å.; fick s. å. d. 10
Mars till grefskap Sölvesborgs slott i Blekinge
tillika med staden och alla under slottet liggande
byar, bönder, undersåter och lägenheter för sig och
sine manlige äkte bröstarfvingar, arfvinge efter
arfvinge, evärdeligen under Norrköpings besluts vilkor
med alla de friheter och rättigheter, med hvilka
andra grefvar i Sverige sina grefskap besitta, dock
att staden och jordegarne, som der under äro, deras
privilegier efter lag förbehållas, kronan dock
förbehållet nödigt skeppstimbrage- fick samma dag
ock för sig ach sine manlige äkte bröstarfvingar
under Norrköpings besluts vilkor Herrevads Kloster
med underlydande gods; anklagad för hemligt
förstånd med danskarne fängslades han i sitt hus i Malmö
1659 och förklarades efter en lång rättegång skyldig
till majestätsbrott våren 1660; några veckor
derefter blef han af svenska Förmyndarregeringen
benådad och friheten återgafs honom, om han ville
afge en förklaring: att han ej ville stämpla mot
Sverige, men han hade flytt innan domen blifvit
bekant; hans gods i Sverige seqvestrerades, och
återfingo hans arfvingar i Sverige, hans dotterbarn :
Joakim Beck, sedan Beck-Friis, Korfitz Ludvig
Beck, sedan Beck-Friis och Elisabet Beck, som var
1:o gift med guvernementsfiskalen i Skåne Paul
Limnell, † före 1709; 2:o 1735 med danska
kammarrådet Martin Kristian von Zeschen. gårdarne
Tosterup och Bosjökloster först 1735 21/5 genom
k. Fredrik d. 1:s dom; han begaf sig till
Köpenhamn, der han snart fängslades och fördes med sin
fru till Hammerhus fästning på Bornholm, der han
illa behandlades af kommendanten, generalmajor
Adolf Fuchs, om hvilken se nedan; sedan han
afgifvit afbön 1661 och lemnat åtskilliga af sina gods
till konungen af Danmark, samt hans fru förbundit
sig att åter afstå från sin titel af grefvinna af
Slesvig Holstein och att kalla sig konungens syster,
blef han lössläppt och fick resa till sina fyenska
gods; fick tillstånd att i trenne månader begagna
baden i Spaa, men afvek och begaf sig till Holland,
der han uppgjorde planer mot Danmark. men då
ingen ville lyssna på honom, vände han sig till k.
Ludvig d. 14:.6 i Frankrike med samma verkan
på återresan uppehöll han sig i Brügge 1662. då
sonen Kristian träffade den ofvan omtalade
generalmajoren Fuchs, hvilken han mördade på gatan,
hvarefter han och fadren begåfvo sig till Amsterdam;
emellertid vände han sig med sina förslager till
kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg, hvilken
uppenbarade dem för konungen af Danmark,
hvarefter dom föll 1663 24/7, enligt hvilken han och
ULFELD.
hans descendenter skulle förlora sitt stånd och
deras vapen af bödeln sönderbrytas; om man fick tag
i honom, skulle hans högra hand afslås, derefter
skulle hufvudet afhuggas och på en påle uppsättas
å ett remarkabelt ställe, hans kropp skulle delas
i fyra delar och uppsättas på fyra bastioner af
Köpenhamns fästning; all hans egendom skulle
konfiskeras, sedan hans gäld blifvit betald; hans barn
skulle ej få vistas inom danska staterna; ett af hans
hus i Köpenhamn skulle nedrifvas och ej få åter
bebyggas utan derstädes uppresas en pyramid, hvarpå
skulle stå orsaken, hvarför detta skett. slutligen
skulle domen, då han ej kunde påträffas, ske in
effigie och utlofvades en penningsumma åt den, som
öfverlemnade honom lefvande eller död; domen
verkställdes in effigie i Köpenhamn s. å. 13/11; då han
fick veta detta, så begaf han sig med sin dotter
Ellen Kristina och tre af sina söner till Basel för
att dölja sig derst. och utgaf sig för sina barns
hofmästare; här uppehöll han sig två månader men
begaf sig derifrån till en by i närheten; här trodde
han sig upptäckt och ville på en båt fara öfver
Rhein till Neuburg, men under färden svimnade
han och dog snart derefter 1664 20/2 strax vid
Neuburg samt begrofs i ett kloster; sönerne nedgräfde
sedan hans lik, så att ingen skulle få veta, hvar
han låg begrafven. Gift 1636 9/10 på Köpenhamns
slott med fröken Leonore Kristine, grefvinna af
Slesvig-Holstein, f. 1621 på Frederiksborg,
uppfostrades i Leuvarden i Friisland hos fursten Ernst
Kasimir af Nassau och hans gemål prinsessan Sofia
Hedvig af Braunschweig, k. Kristian d. 4:s
systerdotter, hvarest hon lade grund till sin
uppfostran så att hon blef en af sin tids utmärktaste
fruntimmer lika utmärkt för hufvud som hjerta.
kunskaper och talanger; återkom till Danmark 1629;
följde med sin man till Stockholm och Sverige;
begaf sig vid krigets utbrott 1657 till sin moder
på Boller, men blef, då hon ville resa till
Köpenhamn, förbjuden att vistas i Danmark och begaf sig
till Holstein, der hon träffade sin man, som var vid
svenska krigshären. Vid fredsslutet fick hon igen
sin titel af grefvinna af Slesvig-Holstein, hvilken
hon, hennes moder och systrar förlorat genom en
dansk förordning af 1657 14/1; vid mannens flykt
från Brügge 1662 begaf hon 4 till k. Karl d. 2:e
i England för att utkräfva en fordran hos honom;
men blef med k. Karls vetskap arresterad i Dover
s. å. 18/8 och förd till Köpenhamn och insattes i
Blå Tornet, der hon satt fängslad till 1685, då hon
fick af k. Kristian d. 5:e Maribo kloster sig anvisadt
till bostad samt ett årligt underhåll, och flyttade
hennes dotter Anna Katarina till henne från
Nederländerna; † 1698 16/3 på Maribo och begrafven i
kyrkan derst. jemte tre sina söner, som dött i späd
ålder och förts dit; dotter af konung Kristian d. 4:e
af Danmark och hans gemål Kirstein Munk,
grefvinna af Slesvig-Holstein.
Barn:
En son, † 1642.
Anna Katarina, katolik i Brügge efter mannens
död, blef i sin ungdom trolofvad med den bekante
Kai Lykke, som hon måste betala 15,000 rdr för
slippa; bodde hos modren efter 1688 på Maribo
Kloster till modrens död 1698. då hon flyttade till
Wien, † derst., troligen i ett kloster, barnlös. Gift
med fadrens öfverstallmästare, flamländske
adelsmannen (Vigilius) Jan Marcus Casetta, i hans 2:a
gifte.
Kristian, som mördade 1662 i Brügge
generalmajoren Adolf Fuchs, hvilken förfarit hårdt mot hans
föräldrar, då de voro i fängelse på Bornholm, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
