Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 VALLSTENA KUSAR.
»Ack vördig far, förlåt, men jag längtar till de små.» —
»Hvad rör det mig? Sju ave bed, på fläcken.
Sabbaten har gått in, och ni arbetar ändå,
ni Satans säd bland mjölet bär i säcken.»
Och med en gudlig suck öfver denna onda verld
satt munken snart i cell’n och smorde kråset.
Men Ingrid bad, och hurtigt gick sedan hennes färd
till stugan, der hon ifrigt vred upp låset.
Hvad under! Treflig brasa var tänd i sotig spis,
på bordet låg en hög af kakor mjuka,
och kringom sutto barnen just som i paradis,
men ätande långt mer än englar bruka.
Den häpna modern fattades af en kraftig hand,
mång skäggig kyss på hennes kinder brände:
»Död trodde du mig, hustru, mitt egna skepp vid strand
nu hemtar dig från tre års tungt elände.»
Och samma natt tog mannen de sina gladt ombord.
Dit bringades af bohag ock det bästa,
men af den usla kojan bief se’n en lusteld gjord.
Der skulle icke nöden längre gästa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
