Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNE HARDSSONS AFVEN TYR
nu, att han ville hafva rättighet till den son-benämning,
hvarmed doktorn hedrat honom, och höll just på att
låta ett frieri helt obesväradt löpa af stapeln, då han
afbröts genom den gamla hushållerskan, som inträdde
och förkunnade, att någon ville tala vid den unge
doktorn. Härpå svarade Lotharingius, att man kunde
sitta ned och vänta der ute, till dess folk haft sin matro.
»Nå» — fortfor han, då de åter voro i fred, — »hur
var det du sade, min son, skulle du verkligen kunna
— vilja — våga?»
»O, nej, nej, tro icke det» — nu ihågkom Sune
den der ute väntande Kunz och hans varning, som tro-
ligen ej var att förakta — »men ni bad mig ju sjelf
att ej hafva brådtom, och derför» —
»Godt, godt; tro ej, att jag önskar er bort. Och
du flicka, hvad är din mening? Blefve det ej litet tomt
efter honom, fast bekantskapen ej varat mer än några
limmar ?»
Angela såg förvånad på fadern och undvek Sunes
blick, då hon svarade: »Hvem har rätt att tycka nagot
om fogel Fenix? Sjelf främling öfverallt, förblifva väl
°ck alla främmande för honom.—Men nej, jag menar
ej så. Låtom oss gå ut i det fria, der reda tankarne
sig bättre, och der svarar man lättare på svåra frågor.»
Utkommen med de andra i portiken, såg Sune
guldsmeden, som stod väntande på gården. »Ack, det
var sant», sade den förre, »se, hulda fröken, så gar det
i ert sällskap, man förgäter allt annat.» Doktorn vin-
kade åt Kunz, som skyndsamt kom in och brådskande
tilltalade djeknen, innan han slutat sina vördnadsfulla
bugningar: »Jo, det är allt i ordning; Schuhmayr reser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
