Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR.
i afton, vid ave-tiden, men ej längre än till Tannenhain,
der han rastar öfver natten. Om ni alltså vill följa med
i qväll, eller i morgongryningen färdas den halfva milen
dit, så får ni en häst i hans forvagnsrad och kan i
sakta mak men tryggt följa denna ända till Regensburg,
om ni vill, och då är det ju en småsak att vika af åt
Nürnberg, så framt icke Schuhmayr under vägen får
anledning att sjelf föra er dit.»
Sune var förlägen, men doktorn svarade genast i hans
ställe: »Tack, mäster Kunz, men det är något för tidigt,
och min gäst hinner ej att blifva i ordning så snart. . •»
»Om förlåtelse», — afbröt guldsmeden —, »men jag
brådskade, emedan den gode herrn så befalt, då han
sade sig vara alldeles resfärdig.»
»Jag tänkte möjligen . , . men det går ej, käre vän,
det får vara . . . det var en förhastad tanke. Formannen
väntar väl icke? —»
»Nej då, inte ett ögonblick; kommer ni, är det
bra, hvarom icke så: klatsch! och hans meclclenburgare
börja röra sina stora hofvar, strax efter soluppgången.
Farväl så länge, jag talar om, att ingenting blir af, så
framt ni ej besinnar er innan dess.»
Budet gick, och de qvarvarande voro tysta en
liten stund, till dess Angela sade: »Nå, nu skall jag
kanske fortsätta svaret. —»
»Dermed kan du gerna vänta för att ej behöfva
taga tillbaka det sagda», inföll fadern. »Rätt var det,
som denne unge vän ämnade göra, men än bättre, att
han ändrat beslut. Nu må vi glädjas åt sammanvaron
och ej harmas i förtid öfver skilsmessans tyngd. Så-
ledes, sättom oss; och du, Angela, låt lutan ljuda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
