Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR.
hvarest spejare uppehöllo sig för att underrätta lands-
vägsriddare och sådana småbaroner, som nedanom
sina borgar brukade, oaktadt kejserligt förbud, uppsätta
tillfälliga tullbommar för att preja de resande med
väggäld, när några lönande tillfällen yppades. För
att således icke gifvas allt för lätt till pris åt först-
kommande rofgirige spekulant, voro de bredskuldriga,
vid faror vana kuskarne väl beväpnade, och dessutom
följdes tåget af några beridna knektar i harnesk och
försedda med starka lansar.
Då Sune upphann foran, helsade förmannen honom
aktningsfullt, och detta så mycket hellre som han, i
stället för en väntad, glåmig och tafatt svartrock, såg
för sig en ung, kraftig, i brunt kyller, väldig huggvärja
och bred oxtungsdart rustad gestalt, som ingalunda
såg ut att, i händelse af stridstummel, tänka krypa in
mellan vagnshjulen. »Var trefaldt helsad, vördige herre»,
sade han, »ty — vid Sankt Kristoffer — få vi göra med*
tjufpack, tager ni tre på er part, så visst som jag
sköter fem. Emellertid, om ni tröttnar på mecklen-
burgaren, som väl tör stöta något, så har jag inrättat
åt er en liten den allra sötaste studerkammare i mellan-
vagnen, der ni kan sitta såsom i en munkcell — fastän
det ruskar en smula.»
»Tack, käre vän, men jag håller mig hellre på
hästryggen; och kniper det, så — i alla helgons namn
— skall jag göra hvad jag kan såsom en god och
ärlig reskamrat. Visst föredrager jag boken, men i
mitt hemland måste man ock göra sig förtrogen med
både värjan och sadeln, och det har jag ingalunda
försummat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
