- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / [Första bandet] /
177

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SUNE HÅRDSSONS ÄFVENTYR. 77
hyser dem? Ingen vet det, ingen har ertappat dem,
de försvinna med solen och dyka åter upp med henne.
Med satan stå de i pakt, käre Fiebelwitz, det är hela
hemligheten.»
»Sådant kan nog vara, och vi se det alla dagar,
fastän ingen tycker, att det gör något. Men ondt är
ondt och skall med ondt fördrifvas. Så till exempel,
hur länge har icke höga magistraten och den heliga
kyrkan tålt ett sådant okristligt spektakel som den
der fogeltjusaren på Lorenzplatsen. Hvem är han?
Det vet ingen; och dock har han sedan många, många
år tillbaka stått der och låtit foglarne hacka sig och
folket storgapa. Nu ändtligen tänker man knipa ho-
nom — det vet jag genom min vän pinkammarskrif-
varen — och lägga honom der sanningen kommer
fram. Jag går till torget, ty det skall bli roligt att se,
hur han beter sig mellan bardisanerna. »
Sune hörde icke mer, han kastade betalningen på
bordet och ilade till torget, der han redan på långt
håll såg. att Theophrastus intagit sin vanliga plats.
»Nå, du kommer i rätta stunden och således ej för
sent», sade mästaren. Sune berättade brådskande
och ängsligt hvad han förnummit, men detta tycktes
alls icke intressera den gamle, som i stället för svar
bad Sune taga af stjernringen och lägga den på sitt
hufvud samt räcka handen till afsked.
»Då du nu är fullt beredd, gifver jag dig välsig-
nelse till det som förestår, ögonblicket nalkas. — Se!»
-— och han pekade mot höjden. Der drog fram ett
gulaktigt, skarpt begränsadt moln, som tycktes sväfva
ovanligt lågt, och på en gång kom liksom störtande
Scho lander, Skrifter, II. ^ ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/1/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free