Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅNGENSKAP. 71
Det händer stundom, att man under drömmen
förföljs af någonting, som inger skräck;
man vill befria sig likt häst från tömmen
och står blott stampande på samma fläck.
Allt närmare likt åskan brusar strömmen,
men benen tyckas sydda i en säck . . .
man kan ej vakna, finner ingen frälsning.
Lik sådan dröm var nu Velletris helsning.
Och den var verklig. För att känslan skona
satt den förföljda djupt i vagnen tryckt,
när af ett spöke med en filt om rona
den klena dörren blef på gafvel ryckt.
Nu ryste Luisella. — Det var Mona,
som räckte skrumpen hand och hväste skyggt:
»Köp, eccellenza! — Hår af Pepes hjessa —
banditens — köp! Hans själ skall få en messa.»
Det blef för hemskt. Att alla krafter samla
och utan omsvep i ett ögonblick
slå båda armarne omkring den gamla
och rycka henne in, fast vagnen gick,
och gummans torra knotor tycktes skramla,
det gjorde Luisella så med skick,
att blott förtviflans kramp lär utväg finna
till dylik styrka hos en spenslig qvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
