Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 LUISELLA.
Så flöto veckor. Hvarje dag det samma
förnyades, som första gången skett,
med skilnad dock, att målarn börjat stamma
af italienska språkord ett och ett;
att då och då han af sin närda flamma
helt säkert hade återskenet sett
hoä henne, som han tillbad, samt att tiden
för vård i Hôtel-Dieu var snart förliden.
Men dess förinnan lärde han dock fatta
det, som i början icke tolkats rätt,
då såsom böjelse han velat skatta
det vänliga i Luisellas sätt.
För honom voro dessa känslor matta
och, om hon åt hans närmande sig glädt,
var han dock endast ett af dessa stöden,
som man med glädje griper till i nöden.
Det händer väl, att Jean för häftigt dömde,
då han blott gissat till den sjukas ord,
men som en man han hädanefter gömde
den dröm, hvaraf han blifvit lyckliggjord.
För Luisellas skull sig sjelf han glömde —
den dygden är hos männer sällan spord,
och, då den träffas, tillhör det de sköna
att den, för sällsyntheten blott, belöna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
