Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA. 23
stenhuggning der blifvit allmän, men bibehölls i Aram-
Neharaïm, dels såsom mera lämplig för klimatet, dels
ock af brist på huggsten i södra och mellersta delen
af landet. Denna lerans bearbetning och användning
hade redan under kaldeernas tid hunnit sa langt, att
tegelstenarne i deras monument voro belagda med
emalj i flera färger, och storartade prydnader af detta
slag hafva alldeles oskadade funnits vid Layards och
Costes utgräfningar af Nineves och Kisir-Sargons
byggnadslemningar.
I Assyrien rådde icke samma begrepp som i Egyp-
ten rörande nödvändigheten att varda de aflidnes stoft,
hvarför man ej heller genom graffynd i förstnämnda
land vunnit så vigtiga upplysningar som de, hvilka
vunnits från Nildalen. Nästan intet vore hvad man
om Assyriens forna tillstånd kunde veta, om icke de
till ofantliga gräsbevuxna vallar och kullar af naturen
ombildade lerbyggnaderna fullkomligt begraft och
skyddat undre återstoden af murverken och hvad inom
dem funnits qvar af prydnader. Dessa bestå hufvud-
sakligen af sammanhängande, i tegelväggarne ofvan
bröstvärnshöjd insatta alabasterskifvor med halfupphöjd
skulptur. De framställa konungars strids- och jagt-
bedrifter samt andra scener, hvilka gifvit tillfälle att
afbilda byggnader, kläder, vapen, husgerad m. m., allt
omsorgsfullt arbetadt och således noga redogörande
för hufvuddragen i assyriernas formsinne i allmänhet,
under det målningar — dock i ringa antal och ofull-
ständigt — gifva begrepp om deras färgbehandling.
Vare sig att folkets odling kommit vester eller
öster ifrån — i förra fallet genom fenicierna, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
