Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
mm
Fig. 35-
tyckes öfverensstämma med sägnen, att gudar stigit
upp ur hafvet och bibringat kaldeerna, de äldsta in-
byggarne, den första hyfsningen; i det senare der-
igenom, att folkstammar med fornindisk kultur kommit
till landet från den höglända delen af Indien — med
hänsyn till formläran tog denna odling en sjelfständig
prägel. Den är fri från det geometriska tvång, som
låder vid Egyptens Ornamentik och form i allmän-
het, och ehuru vissa dekorativa detaljer,
t. ex. lotusplantan, äro de samma som i
Nildalen, hafva de fått ett helt annat ut-
tryck (fig. 35). Den egyptiska öfverlast-
ningen af i hvarandra gripande, tunga och magra, all-
tid färgstarka och brokiga ornamentmotiv, hvilket sist-
nämnda det genom daglig stark solglans härdade ögat
begärde för att få skönhetsbegreppet tillfredsstäldt,
fans ej hos assyrierna. Deras Ornamentik var långt
fattigare på enskildheter, men friare och klarare, både
derigenom, att hvarje motiv fick stå tillräckligt ensamt
för att göra sin prydande egenskap gällande, och
emedan ett organiskt sammanhang deri är bättre ut-
tryckt. Sålunda låter t. ex. egyptern ofta sina blom-
kalkar skjuta upp på en rak stjelk, vinkelrätt stående
fast vid en rät linie, eller än oftare hänga ned från en
sådan, utan stjelk, och mellan-
rummen fyller han med knoppar,
rosor o. d. (fig. 36), som antingen
alls icke eller ock blott embry-
oniskt uttrycka det organiska sammanhanget; då der-
emot assyriern alltid iakttager att låta stjelkarne ut-
göra den böjda mjuka förmedlingen emellan en rät-
Fig. 36-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
