Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA. 33
I egypternas konst var det allvar, som tanken på
död, uppståndelse och evighet ingifver, förherskande.
Meningen var att genom det
kolossala och mystiska hålla
allmänheten i medvetande
om menniskans och lifvets
obetydlighet, hvarjemte den
glänsande färgprakten i tem-
pel och grafvar, på likkistor
ocl\ mumier, skulle höja be-
greppen om gudars härlig-
het och lycksaligheten efter
döden. Konungarne voro
mera sällan krigiska, de styr-
de jemte presterna, folket
hölls till arbete och fägnades med religiösa fester,
Apis-upptåg och processioner.
Assyriens konst offrade förnämligast åt jordisk
herskaremagt och uttryckte våldets triumf genom skulp-
terade eröfringsbragder samt det ända ned i vanliga
småsakers form rådande ornamentet — fästningstinnar
(fig. 51 b). Konungarne voro krigiska tyranner, ansågo
sig sjelfva såsom gudar, och voro ständigt
omgifna af sina vasaller samt krigshären, som ’ ’
äfven i fredstid var lägrad inom och omkring F’s‘ 51 b’
de färgprydda lerslotten. Folket, osäkert om sin till-
varo, enär det stundom i massa drefs bort att bygga
en ny stad, stundom i följd af krigslyckans skiften
höggs ned, var förslafvadt, utan att såsom egypterna
hafva till tröst den lekamliga uppståndelseläran, enär
hundmagen var Assyriens begrafningsplats.
Scho lander, Skrifter, IV. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
