Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
FJÄRDE KA PITLE T.
svensk-lutherska kyrkor inom augustanasynoden, mänskligt att tala,
ej skola komma i andra händer än våra egna och våra
efterkommandes. Hade de svenska kolonierna vid Delaware ägt sina egna
skolor och läroverk, särskildt ett prästseminarium, sa funnes det
nu en luthersk församling öfverallt, där i stället den kalla, stela
episkopalkyrkan tagit både folk, kyrka och kyrkoegendom ur
händerna på reformationskyrkan. Därför må vi på allt sätt omhulda
och understödja våra svensk-amerikanska läroverk. Det är helt
enkelt ett lifsvillkor för oss både som kyrkosamfund och
svenskamerikansk nationalitet. Vår patriotism som svenskar och som
medlemmar af protestantismens moderkyrka förbjuder oss att låta
ett enda svensk-amerikanskt-lutherskt läroverk duka under i följd
af bristande understöd. Tidstecknen äro goda. Det finnes mera
intresse för dessa läroverk än någonsin förr, och de besöktes af
flere elever år 1890 än under något föregående år. I stället för
att, som förr varit händelsen, amerikanerna skulle uppfostra
svenskarna, börja vi, som af naturen äro ett skolfolk, att fostra både
dem och medlemmar af ett dussin andra nationaliteter. Vid
moderkyrkan i Röck Island hafva utom svenskar äfven amerikaner, tyskar,
indianer, perser och en negerpräst hört till den studerande
ungdomen. I Lindsborg finns det i katalogen för de tvänne sista
åren representanter af svensk, norsk, dansk, amerikansk, tysk, skotsk,
irländsk, schweizisk, fransk, spansk-mexikansk och ungersk-italiensk
härkomst. Jag kan endast säga: måtte detta goda verk fortsättas
intill dagarnas ända!
Men det var ju egentligen Gloria Dei-kyrkan jag skulle
berätta om. Hon ser mycket enkel och anspråkslös ut, i synnerhet
utvändigt, men hon är ändå verkligen treflig, när man kommit in
i henne. För en amerikan är allting här urgammalt, för en
»svensksvensk» icke så. Jag skall ej säga mycket om vårt besök, emedan
vi endast ägde en kort stund till vårt förfogande, och dessutom
äro sevärdheterna beskrifna många gånger förut. Af kyrkvaktaren
erhöll jag ett kort, på hvilket en del intressanta uppgifter funnos
tryckta. Rätt att i Amerika anlägga kolonier gaf Gustaf Adolf
1624. Ar 1638 ankommo svenskarna till nya Sverige, och år 1646
invigdes träkyrkan vid Tenakong (Tinicum) af magister Campanius.
Denna kyrka begagnades ända till dess den nuvarande »Gloria
Dei» byggdes. Ar 1699 på Trinitatis-söndagen invigdes kyrkan
vid Kristina (Wilmington), och Gloria Dei-kyrkan själf invigdes år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
