Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
FJÄRDE KA PITLE T.
episkopala medhjälpare. Så blefvo småningom de svenska
lutheranerna och deras barn episkopaler. Äfven nu göras försök att få
svenskarna i Amerika in i det samfundet. Episkopalerna älska oss
svenskar såsom lutheraner, och kongregationalisterna älska oss såsom
missionsvänner. Brist på vänner kunna vi således icke klaga öfver.
Men det är säkert, att ingen annan form af kristendom passar så för
det nordiska skaplynnet som den verkliga lutheranismen med sitt
fulltoniga evangelium och sin sanna mysticism, saker som söner af
folket i högan Nord måste äga i sitt kristliga lif och sin
uppfattning. Men när och om den lutherska kyrkan ej själf sörjer för sina
barn, må det ju sägas, att det är väl att någon annan gör det.
Vi sågo också den bekanta »Liberty Hall», och äfven vid
den är svenskars historia fäst. Hvem minnes ej berättelsen om
den svenske gossen, som gaf sin fader, tornväktaren, signal, när
frihetsproklamationen undertecknats, med de orden: »Ring, pappa,
ring, pappa, nu äro vi ett fritt land.»
Philadelphia är den mest lutherska stad i hela Amerika. Tyska
och amerikanska lutheraner äga där kyrkor och församlingar i
mängd, både af den högkyrkliga, den mera moderata och den
liberala sorten. General Council, till hvilket den svensk-lutherska
augustana-synoden hör, äger här sitt tysk-amerikanska
prästseminarium. Vår synod har ock kyrka och församling i Philadelphia.
Dess nuvarande herde är pastor Cornell. Den finaste lutherska
kyrka i nya världen är troligen the Church of Holy Communion,
hvars pastor är den beryktade doktor J. A. Seiss.
Vid järnvägsstationen måste vi vänta en timme eller två pä
tåget, som skulle föra oss till New-York. Jag kom ihåg det
kostliga svar, som dagen förut erhållits af negerkusken i Washington,
och tänkte: än en gång; och så börjades ett samtal med
neger-portieren vid den eleganta stationen. Han var tjock och välfödd
och såg ganska intelligent ut samt var mycket artig. Han sade sig
hafva bott i Philadelphia i tio år. Nu ställde jag på honom den
pröfvande frågan rörande stadens folkmängd. »Ja, staden är stor
nu; den har växt duktigt på senare tiden, så att nu har den nog
tjugusex eller tjugusju tusen invånare.» Min reskamrat, pastor
Floren, tyckte, att det var mer än vanligt tokigt, och kunde ej
af-hålla sig från en smula drift med den svarte, hvadan samtalet ej
utsträcktes vidare. I verkligheten har väl Philadelphia drygt en million
invånare. Negrerna äro ofta oväntadt okunniga, men om man tror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
