Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE.
22 I
röck. Jag var verkligen så förtretad öfver trängseln, värmen och
tobaksröken, att jag gick till biljettförsäljaren med den allra sötaste,
utländska min i världen och sporde honom huru många människor
den dråpligt eleganta salen rymde. Detta skedde i den mindre
vackra afsikten att ställa till krångel för arrangörerna eller
salongsägaren. Men just som Blomgren och jag en stund efteråt sutto på
en af trädgårdssofforna, kom en trasig, gammal tiggare och sade
tned den ömkligaste min och ton i världen till min Chicago-vän:
»Goa herrn, ge mej en slant till en sup.» Det lät så serio-komiskt.
att Blomgren genast gaf honom hvad han begärde. Det var för
Grand hotel.
att han talade sanning. Man talar mer sanning i Sverige än i den
nya världen. I Amerika skulle en sådan där stackars
rännstens-riddare hafva uppdukat en hel långrandig historia om, att hans
hustru låg sjuk hemma utan mat och dryck, att deras barn hade
dött af svält, att hans fot krossats vid en järnvägsolycka, att han
var nykter och ordentlig, men haft en ryslig otur och nu icke
smakat en matbit sedan i söndags kväll o. s. v. Det kändes så
genomroligt att se en fyllbult i Stockholm, som ändå talade
sanning. Icke vet jag, om det var rätt att gifva honom suppenningar,
men i hvilket fall som helst lyckades finten med oss utländingar, som
voro vana vid att höra mera lögn än sanning af dylika personer i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
