Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE.
22 I
■dessa nejder. Öfverväldigande måste i sanning intrycket af denna natur i dess vilda
och ostörda skick ha varit på de första besökarna. De aldrig förr befarna vattnen,
•de af Mälarens största ögrupp bildade förtjusande fjärdarna, vikarna och sunden
speglade strändernas tysta, väldiga urskogar, främmande ännu för elden och yxan och
ännu i okränkt besittning af den jord, som därefter skulle visa sin aldrig sviktande
förmåga att bära ädlare skördar.
Länge dröjde det ej efter traktens bebyggande, förrän Strengnäs blef dess
hufvudort. Så var under hednatiden Strengnäs redan namnkunnigt som en stor offer- och
handelsplats, där man höll allmänna möten: »samting» — ett ord, som bibehållit
sig till vår tid såsom namn på en af stadens till helt nyligen hållna två årliga marknader.
Denna platsens betydelse för sin trakt stärktes, när Kristi förädlande lära började
i landet predikas, från hvilken tid kristendomens annaler beteckna Strengnäs som en
viktig ort jämväl därför, att Södermanlands apostel, den »helige Eskil», här uppgifves
omkring år 1080 ha blifvit stenad af hedningarna, dem han ville omvända.
Efter denna händelse förrunno nära tre hundra år, såvidt befintliga urkunder
gifva vid handen, innan Strengnäs blef stad. Stadens äldsta kända privilegier äro
nämligen de af konung Magnus Smek år 1336 utfärdade. Långt förut var platsen
likväl biskopssäte. Den förste biskopen i Strengnäs nämnes från medlet af tolfte
seklet, samtidigt hvarmed äfven omtalas där anlagda kloster, däribland ett
dominikaner-•eller svartbrödra-kloster på platsen, där Eskil blifvit mördad.
Det lilla samhällets hastigare tillväxt kan räknas från domkyrkans byggande.
Kärna till den blifvande staden, har hon alltsedan varit dess förnämsta prydnad.
Året, då denna härliga tempelbyggnad började, kan icke bestämmas; man vet blott,
att den fullbordades mellan åren 1160 och 1208. Strengnäs domkyrka räknar
sålunda lika hög ålder som domkyrkan i Upsala; mycket förr än den senare blef hon
■dock fullbordad. Hon invigdes 1291 af biskop Anund, därvid den förfärliga olyckan
■timade, att elden, genom ovarsamhet med ljusen, hvilka vid sådana tillfällen enligt
katolskt bruk användas i stor mängd, kom lös i kyrkan, som helt och hållet nedbrann,
så att endast de nakna murarna kvarstodo. Det nedbrunna templet återställdes dock
snart i sitt förra skick och erhöll därjämte under 13- och 14-hundratalen ytterligare
tillbyggnader. Kyrkan blef dock ytterligare underkastad flere hårda eldprof. Så
af-brann hon fullständigt 1473, reste sig åter ur askan för att 1551 åter nedbrinna,
hvarefter byggnaden till sin grund var så skadad, att hon under Johan III:s regering
måste aftagas 16 alnar på höjden, till följd hvaraf pelarna, som uppbära hvalfven,
nu synas väl tjocka och sålunda för ett kritiskt sinne störa intrycket af kyrkans inre.
Efter lutherska bekännelsens antagande har kyrkan äfven varit utsatt för flere eldsvådor,
alla förorsakade af åskan, såsom år 1630, 1643, 1686, men värst 1723, då det höga,
med fyra smärre spiror omgifna tornet förstördes, i hvars ställe det nuvarande
byggdes och fullbordades, 250 fot högt, af slottsbyggmästaren Gerdes 1745. Hvad angår
storleken, så är denna kyrka den fjärde i ordningen af landets domkyrkor, i längd
hållande 300 fot och i bredd 56 fot. Det synnerligen ljusa och vackra koret är
betydligt yngre än .den Öfriga kyrkan. Det byggdes efter branden 1473 af biskop
K°ggei vanligen biskop Cort kallad, och undergick till sitt inre år 1811 en
betydligare förändring.
Till det mäktiga intrycket af detta tempels inre bidrager i hög grad det ljusa,
rymliga koret, trots allt hvad ur estetisk synpunkt må ordas om att dess moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
